Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Olle Hellström, Elevationsstriden och enighetsförbundet efter Uppsala möte 1593
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
120
olle hellström
ligt agitatoriskt grepp har Karl sammanfört gynnandet av katolsk
gudstjänst, de religiösa »förföljelserna» i Finland och klubbefejden i
ett våldsamt angrepp mot det kungliga partiet, fastän dessa
företeelser voro skilda till tiden och arten.1 På uppsalamarknaden ha
domkapitelmedlemmar verksamt stött hertigen.2 Erik Bjelke
berättar, att då hertigen sökte övertala adeln att stödja
riksdagskallelsen med ett mandat, kom magister Erik Skinnare med ett brev,
som klerkeriet och allmogen tillskrivit ständerna i Götaland och
Finland, med förmaning till deltagande i herredagen.3 Adeln
vägrade dock besegla detta. Marknadsständernas öppna brev utger sig
ändock vara utfärdat av alla vid mötet närvarande stånd, Om
Erik Bjelkes uppgift är riktig, så var hertigen nu på tröskeln till
riksdagen starkt beroende av kyrkligt stöd.4
Götalandsadeln, som hertigen ej kunnat personligen påverka
eller tvinga, blev nästan orepresenterad på riksdagen. Märkligt är,
att skarakapitlet oförbehållsamt stött hans riksdagskallelse. I brev
av 9 febr. erkänner Karl tacksamt en skrivelse av »biskop Peder»5,
vari denne omtalat, att han låtit uppläsa riksdagskallelsen i sitt
stifts kyrkor och med sitt stånds representanter ämnade infinna sig.
Man har anledning förmoda, att f. d. professorn Kenicius stod her-
1 SRA, III, s. 796. Det var ju som allmogens talesman Fleming uppträtt
i religionsfrågan. När den sociala spänningen i Finland fann sin blodiga
utlösning, har den religiösa motsättningen trätt i bakgrunden.
Hertigen talar på marknaden med flammande indignation om hur
oordningarna dagligen tillväxa, så att rikets yttersta fördärv vore att befara.
Flera, som äro med riket i religionen oense, sättas till regenter och beväpna
sig i rikets utkanter, »såsom the något fiendtligit vore fortenkte till att
företaga –-ther religionen icke ringa alrede antastas både egenom aflagde
ceremoniers igenkallande med hot, trug och undsegelse och underhållens
ifråntagelse, så och genom–affellingers styrkelse, sampt theras sinagogers
uprättande upenbara våldzverkan drifves, ther fattige blifve lag och rätt löse,
–uppenbara buller, uplop och blodtz uttgiuttelse förorsakes.»
2 Ärkebiskopens underskrift saknas. Hans närvaro är dock betygad
liksom hans samtal med hertigen. SRA, III, s. 771, 798.
3 Erik Bjelke i ett brev till Gustaf Banér av den 27 jan. (SRA, III, s. 798).
Hans skildring är väl dock något färgad.
4 Karl varnade vid denna marknad prästerskapet för förlusten av dess
ekonomiska ställning. I brev av 24 jan. 1597 har han bekräftat 1595 års
ordning för prästernas underhåll och anbefallt dess efterlevnad. (Hertig Karls
registr. för 24 jan. 1597. Jfr Norlin, a. a., s. 138.)
5 SRA, III, s. 820.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
