Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Marie-Louise Nordmark, Nanne Kärling, munk och frälseman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nanne Kärling, munk och frälseman.
Studier kring en medeltida arvsprocess.
Av fil. kand. Marie-Louise Nordmark, Stockholm.
Inom den katolska kyrkan drogs under medeltiden gränslinjen
skarp mellan lekmännen och dem, som ställt sig i det andliga livets
tjänst som präster eller klosterfolk. Den, som en gång avgivit
löftet att vara Guds stridsman, kunde ej återgå till lekmannaståndet.
De undantagsfall, som bekräfta denna regel, torde vara lätt räknade
och torde — vad Sverige beträffar — blott kunna sökas inom frälsets
övre skikt, där möjligheterna att utverka dispens av den helige
fadern i Rom voro störst. Erik Trolle hade sålunda avancerat till
kanik vid både Uppsala och Linköpings domkapitel1, då han
återvände till det världsliga livet och de uppgifter, som där väntade
honom som riksråd och i sinom tid aristokratiens motkandidat till
Sten Sture d. y. i fråga om riksföreståndarevärdigheten och
slutligen som sonens, ärkebiskop Gustav Trolles, kollega i den av
Kristian II tillsatta regering, mot vilken Gustav Vasa förde sin
befrielsekamp.
Ett ur kyrkohistorisk synpunkt mera givande och intressant fall,
där en munk åter blivit lekman, är Nanne Kärlings.2
Kärlingsläkten tillhörde lågfrälset. Enligt vad som framgår av
källorna, förunnades det ingen av dess medlemmar vare sig under
1300- eller 1400-talet att dubbas till riddare. Flera utav dem beklädde
dock häradshövdingeämbetet, och en blev troligen riksråd, varom
mera nedan. Det vill synas, som om släkten Kärling hörde hemma
i gränstrakterna mellan Småland och Västergötland. På 1300-talet
levde de flesta Kärlingarna i östbo härad i Småland, på 1400-talet
1 G. Kellerman, Jacob Ulvsson och den svenska kyrkan under äldre
Sturetiden 1470—1497, Uppsala 1935, s. 363 ff.
2 För värdefull handledning vid uppsatsens utarbetande står jag i
tacksamhetsskuld till docenterna Bengt Hildebrand och Salomon Kraft.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
