- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Fyrtioandra årgången, 1942 /
128

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Marie-Louise Nordmark, Nanne Kärling, munk och frälseman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

128

marie-louise nordmark

Under 1300-talet omtalas ännu ett par personer med namnet
Kärling. Jöns, som nämnes 1375, bodde i Södermanland, och 1370
utfärdade en Olof Kärling ett brev från Norberg angående gods i
Småland.1 Claes Annerstedt fogar till sina anteckningar om
Kär-lingsläkten en förmodan, att denne Olof är identisk med ovannämnde
Ulf. Detta är mycket troligt, då dylika variationer av namnen ofta
förekomma. I materialet från 1400-talets första decennier uppträda
även några Kärlingar. En Lars Kärling, säkerligen besläktad med
ovannämnde Jöns, nämnes i ett par sörmlandsbrev2, och i östbo
härad agera en Johan och en Magnus3. Dessa voro med all
sannolikhet ättlingar av 1300-talets Kärlingar i denna trakt. Slutligen
förekomma två personer i Västergötland, Torsten och en yngre Olof.
Torsten nämnes endast en gång år 1409 i Finnekumla socken i Kinds
härad.4 Angående Olof Kärling giva källorna bättre upplysningar.
Han var gift med Ingeborg, Lindorm Jönssons (sparre över blad)
dotter, och ägde gods i Kinne härad.5 Han tyckes ha varit ganska
framstående; 1438 nämnes han bland sex friborne män i landsnämnden
i Tingvalla.6 Olof Kärling nämnes sista gången år 1440.7 Han var
antagligen bosatt i gränstrakterna mellan Västergötland och
Värmland.

Kärlingsläkten var såsom framgår av det ovan sagda en typisk
lågfrälsesläkt, för vilken godspolitiken spelade större roll än
statspolitiken. Vägen till makt gick utom genom jordförvärv genom
ingiften i mäktiga, inflytelserika ätter. Till platserna närmast
konungatronen var det dock långt, och få exempel finnas på män,
som med sin egen duglighet arbetat sig fram. Lågfrälset var de
stores stöd och hjälp, men sällan deras medbröder.

Under första hälften av 1400-talet lyckades det dock en av
Kär-lingarna att komma fram till en ansedd ställning som
häradshövding i Vartofta härad i Västergötland. Hans namn är Torbjörn,
och han måste anses som den mest betydelsefulle inom släkten.

1 RPB, i, n. 1132 och 942.

2 SD, 2, n. 1106 och 1107, 3, n. 2543 och 2633.

3 SD, 3, n. 2798.

4 SD, 2, n. 1025.

5 SD, 3, n. 2455.

6 Svenska medeltidsregester 1434—1441, utg. av S. Tunberg, Sthlm 1937,
n. 769.

’ Ibdm, n. 1087.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:11:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1942/0138.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free