Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Marie-Louise Nordmark, Nanne Kärling, munk och frälseman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138
marie-louise nordmark
Nannes och Gunnors broder, död vid denna tid, och det omtalade
arvet var troligen efter honom. Av detta brev, från den 28 april
1440, kan man troligen sluta sig till, att det biskopsmöte, där Nanne
dömdes, ägde rum tidigare på våren 1440. Jag skulle vilja datera
det till den 13 januari, då en herredag hölls i Arboga.1 Samtidigt
med herredagen hölls där ett koncilium, på vilket flera frågor rörande
kyrkan och klostren behandlades.2 Biskoparna hade ju säte i rådet,
och när detta var samlat, plägade man vid enskilda
biskopssammanträden behandla kyrkliga frågor.
Den 28 juli utgick Nannes frist, och han återvände till
Varnhem. Han stannade där dock ej längre än till den 25 november
samma år, då han av abbot Arvid bad om tillåtelse att under några
dagar få besöka sina släktingar för att ordna en del affärer. Han
fick tillåtelsen, avlade munkdräkten och klädde sig i »världslig»
dräkt, begav sig från klostret — och kom aldrig tillbaka.
Här upphör abbot Arvids skildring av Nanne Kärling, och
brevet slutar med en förklaring, att Varnhems abbot och konvent
ansågo honom olämplig för munkkallet och därför gåvo honom fri.
Utom Nannes egen motvilja för klosterliv anför Arvid som skäl
för hans frigivande, att han av sina föräldrar tvingats dit, innan
han fyllt femton år, samt att han aldrig avlagt de bindande
munklöftena. Dessutom, meddelar Arvid, hade han varit »i deras tjänst,
som begå frivilligt dråp», d. v. s. krigstjänst, vilket gjorde det
omöjligt för honom att befordras inom orden!3
Nanne begav sig till Sonstorp för att sammanträffa med de sina,
och där utfärdades två brev den 5 januari 1441. Enligt det ena
överlät Katarina Tubbadotter med sin son Nannes samtycke till sin
måg Erik Holmstensson alla sina gods i Östergötland,
Västergötland och Västbo härad i Småland, med villkor att han gav henne
underhåll till hennes död.4 Enligt det andra sålde hon till Erik
Holmstensson med Nannes samtycke ett par gårdar i Västergötland.5
1 S. Tunberg, Sveriges riksdag, 1, s. 102.
2 Svenska medeltidsregester 1434—1441, n. 1049 och 1051.
3 Ortved har feltolkat abbot Arvids brev, i det han påstår, att Nanne
vid utträdandet ur klostret ej fyllt 15 år (a. a., 2, s. 244). I brevet står »nec in
primo suo introitu requisitos annos attigerat».
4 Svenska medeltidsregester 1434—1441, n. 1300.
5 Ibdm, n. 1301.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
