- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Fyrtioandra årgången, 1942 /
140

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Marie-Louise Nordmark, Nanne Kärling, munk och frälseman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

140

marie-louise nordmark

Västbogodsen skulle brukas av den, hos vilken Katarina önskade
bo.1 I samband med detta skifte stadfäste Katarina och Nanne
Gunnors hemföljd, som hon erhållit av Torbjörn, då hon gifte sig.2
Dessa gods skulle aldrig kunna inbegripas i ett kommande laga
skifte utan voro Gunnors personliga egendom. Det gjorda hävda
skifte synes klokt och visar, att Nanne tydligen hade ett starkt
stöd i Varnhems kloster.

Efter 1447 levde Katarina Tubbadotter ej länge. Hon är död
i september 1449, då hennes dotter och måg giva en gård till Vreta
kloster för hennes själ. Hon begravdes i Vreta klosterkyrka, där
1451 hennes dotterdotter Birgitta insattes för att bliva nunna.®
Förbindelsen mellan Vreta kloster och hennes svärsons släkt,
Rosenstråle, hade alltid varit och var fortfarande mycket intim.

När Katarina Tubbadotter dog, stodo som hennes arvtagare de
två barnen Nanne och Gunnor. Gunnors make, Erik Holmstensson,
hade vid mitten av 1400-talet nått en mycket ansedd ställning.
Som sin faders efterträdare i häradshövdingeämbetet i Bråbo härad
nämnes han första gången 1442.4 Hans fader Holmsten Jonsson,
Torbjörn Kärlings samtida, upprättade i januari 1440 sitt testamente
och avled troligen kort därefter.5 Som Erik var ende sonen, blev
hans arv stort, och hans flesta gods voro belägna i Östergötland
och östra Småland.6 Sätesgården var intill 1451 Sonstorp, därefter
Tuna i Rystads socken.7 Senare flyttade han dock tillbaka till
Sonstorp. Erik Holmstensson dubbades till riddare vid Karl
Knutssons kröning.8 Då såsom ovan framhållits rikedomen var den
nödvändiga förutsättningen för att kunna komma framåt i det politiska
och sociala livet, finna vi Erik Holmstensson under 1440- och
1450-talet sysselsatt med att med all makt utöka sina jordbesittningar.

1 Pappersbrev den 6 juli 1447, Uppsala universitetsbibliotek.

2 Pappersbrev den 7 juli 1447, Riksarkivet. Pergamentsbrev den 7 juli
1447, Uppsala universitetsbibliotek.

3 Pergamentsbrev den 8 september 1449 och den 14 november 1451,
Riksarkivet.

4 Pergamentsbrev den 28 januari 1442, Riksarkivet.

5 Svenska medeltidsregester 1434—1441, n. 1060.

6 SD, 3, n. 2504.

7 Pergamentsbrev den 24 juni 1451, Riksarkivet.

8 C. G. Styffe, Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver,.
3, Sthlm 1859, s. cclxx.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:11:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1942/0150.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free