Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Marie-Louise Nordmark, Nanne Kärling, munk och frälseman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nanne kärling, munk och frälseman
157
Emellertid kommo även Nannes syster Gunnor och hennes make
Erik Holmstensson med anspråk på arvet efter honom, och 1460
drogs arvstvisten inför rådet, som på konung Kristians kallelse var
samlat i Vadstena. Några lagkunniga män bland rådsherrarna sattes
att fälla konungens dom, och abbot Rudolf i Alvastra tillkallades,
då ju Nanne fordom tillhört cisterciensorden.1 Rättegången fördes
i konventsstugan i Vadstena. Erik Holmstensson framträdde och
kärade till Kristina, Nanne Kärlings änka, och hennes son, sägande
att den äldre Nanne varit munk i Varnhems kloster och att Kristina
och sonen följaktligen ej hade rätt att ärva honom.2 En man vid
namn Karl Eringislesson (fågel på en halv lilja)3 förde Kristinas
talan och uppvisade för herrarna den skrivelse, som Nanne fått i
Rom och som skänkt honom tillåtelse att återgå till
lekmanna-ståndet. Karl Eringislesson framhöll även, att biskop Lars i Växjö
verkligen på påvens uppdrag hållit rannsakning och därvid
fastställt, att Nanne ej av egen vilja inträtt i Varnhems kloster och
dessutom aldrig avlagt munklöftena. Biskop Lars hade därför förklarat
honom obunden av klostrets lagar och tillåtit honom att gifta sig
enligt landslagen. När domstolen fått dessa bevis i händerna,
fälldes domen till Kristinas och Nanne Nannessons fördel. De ägde
rätt till full arvedel efter Nanne och borde ärva »som en broder skall
ärva». Domstolen förbjöd Erik Holmstensson ytterligare fientligheter
vid 40 marks böter, och samtliga herrar i nämnden beseglade
dokumentet.4 Enligt domen skulle Kristina och Nanne ärva hälften
var av Nanne Kärlings kvarlåtenskap, men detta var egentligen i
strid mot vad landslagen stadgade. Enligt denna skulle hustrun
vid mannens frånfälle ärva endast en tredjedel av lösöret pius sin
morgongåva och hemföljd.5 Varför Kristina efter Nanne Kärling
1 Angående denna domstols sammansättning och befogenhet se K. H.
Karlsson, Svenske konungens domsrätt under medeltiden, Sthm 1890, s. 98 ff.
Jfr K. V. Lundquist, a. a., s. 218.
2 Nannes äktenskap var i sä fall konkubinat och sonen illegitim. Enligt
landslagen skulle illegitima barn ärva endast 2 mark efter fadern. Jfr
Samling av Sveriges gamla lagar, a. a. Östgötalagen, Ärfdabalken XIX. Arvet
skulle i övrigt gå till faderns släkt.
3 K. H. Karlsson, Biografiska anteckningar för medeltiden,
Riddarhusarkivet.
4 Pergamentsbrev den 4 mars 1460, Riksarkivet. Avskrift i Örnhielms
Bullarium, Riksarkivet. 5 Holmbäck, a. a., s. 85 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
