Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Marie-Louise Nordmark, Nanne Kärling, munk och frälseman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
148
marie-louise nordmark
ärvde mer än hon rätteligen borde är svårt att säga. Måhända
föreligger här ett exempel på medeltidens oordnade rättsväsen. Den
Karl Eringislesson, som vid rättegången förde Kristinas talan och
som senare gifte sig med henne, var antagligen både förmögen och
inflytelserik, och det låg naturligtvis i hans intresse, att Kristina
förde så mycket som möjligt med sig i boet.
Erik Holmstensson hade förlorat rättegången och stod tills vidare
maktlös. Under 1450-talets sista år hade han nått en mycket ansedd
ställning. 1458 satt han i rätten å konung Kristians vägnar i
Linköping tillsammans med östgötalagmannen Erik Nipertz och
rådsherren Birger Trolle å Kristian I:s vägnar.1 Samma år biträdde
han även vid östgötafrälsets anslutning till valet av kung Kristians
äldste son till faderns efterföljare på Sveriges tron.2 Av dessa båda
brev framgår tydligt, att han räknades bland landskapets förnämsta
frälsemän.
Före 1462 var Karl Eringislesson gift med Kristina
Kristians-dotter.3 Under 1460-talet bebodde makarna troligen Torp4; 1467
utfärdade Karl Eringislesson ett byteskontrakt därifrån5. Han
nämnes häri väpnare. Han nådde aldrig riksrådsvärdigheten och synes
ha varit en typisk lågfrälse godspolitiker. Källorna meddela
därefter intet om honom och Kristina, förrän år 1474.
Detta år i december utfärdades en bulla av Sixtus IV till biskop
Johannes i Skara rörande Kristina, Nanne Kärlings änka.6 Byggd
på abbot Arvids skrivelse av 1446 omtalar bullan Nannes inträde
i Varnhem, vartill han tvingats av sina föräldrar, samt hans olika
flyktförsök därifrån och klostrets frigivande av honom. Vidare nämnes
Nannes klagomål över svågern Erik Holmstensson år 1450 och påven
Nicolaus V:s därav föranledda bulla till biskop Lars i Växjö.
Slutligen meddelas, att Kristina, Nannes änka, nu 1474 vänt sig till
påven för att få rättvisa. När Nanne och även Nanne Nannesson
dött, hade nämligen »några», som avundades henne hennes arv,
1 Pergamentsbrev den 8 januari 1458, Riksarkivet.
2 Diplomatarium Christierni Primi, utg. av C. F. Wegener, Kbhvn 1856,
s. 91.
3 Pergamentsbrev den 9 maj 1462, Riksarkivet.
4 Styffe, Skandinavien under unionstiden, s. 173 ff.
5 Pergamentsbrev u. d. 1467, Riksarkivet.
6 Pergamentsbrev den 13 december, Riksarkivet. Avskrift i Örnhielms
Bullarium och i Peringskiölds Bullarium, E III, år 1400—1524, Riksarkivet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
