Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Hans Cnattingius, Johan Wætterdahl och Evangeliska Sällskapet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Palmgren hade dock medgivit, att hans sammankomster fått en
sådan omfattning, att han därigenom överträtt lagen och motsåg
efterräkningar för detta. Om de andra läsarna ville Genberg icke
yttra sig.
En dryg månad senare skriver Genberg på nytt.[1] Domen hade
då fallit över Palmgren och hans vänner. Genberg fann den hård
och läsarnas behandling omänsklig. Med Palmgren, som just farit
till Stockholm, hade han åter talat men yttrade nu farhågor för
att det ändå rådde »någon förvirring i hans sätt att tänka». Det
bestämda fasthållandet vid de förbjudna sammankomsterna
föreföll honom tyda på någon hemlig längtan efter martyrkronan.
Genberg hade uppmanat Palmgren att i Stockholm uppsöka
Wætterdahl och Häggman och han trodde säkert, att Palmgren skulle göra
detta. Han bad också ivrigt, att de ville taga sig an Palmgren,
skaffa honom en lagkarl, som »med juridiska kundskaper förenar
et christel. sinne» och för övrigt ge honom andligt stöd och
vägledning. »Fel äro säkert begångna af den stackars vanvårdade,
misshandlade hjorden, men så äro ock desse, som åtminstone veladt
söka sin Jesum efter dess ords föreskrift, så godt de kunnadt, på ett
sätt behandlade, som vore de grofve missdådare.» Ungefär samtidigt
underrättades Wætterdahl även av pastor Almquist i Nederkalix om
domen, som denne fann lika upprörande som Genberg. Även
Almquist hade givit Palmgren Wætterdahls adress.[2]
Redan den 22 april har Wætterdahl tydligen meddelat Genberg,
att Palmgren sökt upp honom i Stockholm, av allt att döma alltså
omedelbart efter dennes ankomst dit. Genberg gläder sig åt, att
Wætterdahl nu har tillfälle »at grundeligen känna både Palmgren
och sjelfva saken».[3] Den uppfattning Wætterdahl bildade sig om
Palmgren rymde även viss kritik. I slutet av samma år säger Genberg
sig vara rädd, »at Tit. har rätt uti sitt omdöme om Palmgren, at
han är mer Christen i hufvudet än i hjertat».[4]
Wætterdahl har utan tvivel även i fortsättningen stått i tämligen
regelbunden brevkontakt med sina norrländska vänner, ehuru brev
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
