- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Fyrtioandra årgången, 1942 /
180

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Emilia Fogelklou Norlind, Nyare synpunkter på häxväsendet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Nyare synpunkter på häxväsendet.


Av teol. d:r h. c. Emilia Fogelklou Norlind, Stockholm.



I.

Fristående kvinnor, som icke genom det patriarkalt kyrkliga
äktenskapet underordnades mannen eller genom klosterkulturens nya
bildningstyp ställdes utanför moderskapet, behöllo under
medeltiden något av typen prästinna eller »klok kvinna», utan att i
populäruppfattningen degenereras till den asociala karaktär som
betecknas med orden sköka och häxa.1 Trots pariserfakultetens fördömande
(1328) av gammaldags kvinnlig läkare verksamhet, hängde (hänger?)
folktron i det längsta fast vid »de klokas» kurer. Och i själva
häx-begreppet ingår länge föreställningen om en djärv och livskunnig
kvinna.

Medeltidskyrkan fann två effektiva vägar att bli av med folktron
på kvinnornas särskilda effektivitet. Dels flyttades den från jorden
till helgon världen. Gertrud av Nivelles, Irlands Brigida, Gunhild av
Biderbach — arvtagarna till de gamla modergudinnorna —
förklarades bättre auktoriserade än några levande kvinnor att påverka
boskap, barnsbörd och väderlek.2 Dels riktades kättarnamnet —
och följaktligen döden på bålet — mot de enligt den gamla magiens
krav fungerande kvinnorna. Ur kyrklig synpunkt blev häxa
liktydigt med kättare. När Johanna d’Arc dömdes, lades det ju
särskild vikt vid sådana häresier som barndomskulten vid féernas träd
och bärandet av manskläder — bådadera företeelser inom förkristna
riter.3 Själva misstanken kunde räcka som anklagelse, och utro-

1 Jfr Hildegard ’Eckerstein, Woman under monasticism (Cambridge
1896), Chapters I—III.

2 A. a., s. 7 ff.

3 Jfr Innocentius VIII:s bulla 1434, där sådana riter beskrivas och
fördömas. Se Appendix 1 i M. A. Murray, The Witch-cult in Western Europé
(Oxford 1921).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:11:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1942/0190.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free