Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Meddelanden och aktstycken - Henrik Sandblad, Petrus Jonæ Helsingus’ teologiska föreläsningar i Uppsala 1574
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
218
henrik sandblad
Om Petrus Jonæ Helsingus’ skiftesrika levnadslopp må några
ord nämnas. Han var född 1538.1 Sina första studier skall han ha
bedrivit vid Uppsala skola och någon tid även i Norge2,
förmodligen då i Trondhjem.3 I aug. 1562 immatrikulerades han vid
Rostocks universitet4, där han den 10 sept. 1567 promoverades till
baccalaureus och magister.5 Kort därefter synes han ha anställts
som lärare i Uppsala vid domskolan eller vid akademien, till vars
återupplivande redan Erik XIV vidtagit åtgärder, och som
säkerligen varit nära anknuten till skolan.8 I början av 1570-talet
benämnes han professor; sin verksamhet som sådan fick han
emellertid ej länge bedriva ostörd av yttre svårigheter. Mindre betydde
det väl, att hans hem två gånger härjades av eld, varvid även hans
mödosamt förvärvade bibliotek gick till spillo.7 Svårare prövningar
fick han genomgå i den liturgiska striden, under vars första skede
Petrus Jonæ och hans kolleger bland uppsalateologerna genast
framträdde som den lutherska ortodoxiens mest ståndaktiga
försvarare gentemot Johan III:s kyrkopolitik. Då ärkebiskop
Laurentius Petri Gothus på juldagen 1576 hållit latinsk mässa i
domkyrkan efter konungens liturgi, svarade Petrus Jonæ i en
annandagspredikan om förföljelse av fromma lärare, därvid hänsyftande på
1 En skildring av hans sista stunder, bevarad i avskrift i Cod. Ups. N 574,
uppger fol. [34]v, att han avled den 4 dec. 1607 i en ålder av 69 1/2 år. — Samma
codex innehåller avskrifter av dels hans första hustru Bengta Håkansdotters
självbiografi, dels en minnesteckning över honom, av allt att döma en
likpredikan. Om dessa dokument, se vidare H. Sandblad, De eskatologiska
föreställningarna i Sverige under reformation och motreformation, Diss. Upps. 1942
(Lychnos-Bibliotek, 5), s. 235, n. 2.
2 Detta uppgives i den nyssnämnda minnesteckningen, fol. [44]r. — Sedan
äldre tid kvardröjer i litteraturen en uppgift, att Petrus Jonæ gått i Gävle
skola (jfr inledningen till Luths Astronomia, s. vii, n. 1); denna uppgift är
dock ingenstädes bestyrkt i källorna.
3 Flera fall finnas, där svenskar i äldre tid sökt sig till Trondhjem, vars
katedralskola var Norges främsta läroanstalt under reformationstidevarvet.
4 Die Matrikel der Universität Rostock, herausg. von A. Hofmeister,
II, Rostock 1891, s. 146.
5 Ibidem, s. 164.
6 Detta framhäves, utan tvivel med rätta, av H. Hermerén, Uppsala
katedralskola och dess rektorer under senare delen av 1500-talet (i Lychnos
1942), s. 168 ff., som också (s. 168, n. 2) anför de för Petrus Jonæ här
ifrågakommande källuppgifterna.
7 Hustruns självbiografi, fol. [4]r ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
