Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Notiser - Om personer och händelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
notiser
29I
och Lietzmanns verk på lärostolen i Berlin? Detta är en fråga av
internationell räckvidd.
Här bör också nämnas, att Karl Bihlmeyer, Tübingen, i mars 1942
gick ur tiden. Han var en av de främsta katolska kännarna av den
senmedeltida mystiken (utgivare av Suso) och även vida känd för
kyrkohistoriska arbeten på andra områden, bl. a. Funk-Bihlmeyers
Lehrbuch der Kirchengeschichte.
Ett nytt stifts upprättande hör icke till de vanliga händelserna i
svenska kyrkan. Men den 1 juli 1942 trädde Stockholms stift i funktion,
och detta var utan allt tvivel en stor händelse i kyrkans historia. Att
det nya stiftets innehavare blev teol. d:r h. c. Manfred Björkquist
förstärker detta intryck. Valet av lekmannen-folkhögskolrektorn till
biskop var något ovanligt och kommer att gå till hävderna som ett
minne från 1942.
Den svenska folkskolans 100-àrsjubileum 1942 kan med allt skäl
kallas ett kyrkohistoriskt jubileum. Stadgan av den 18 juni 1842 om
obligatorisk folkskola och skolgång innebar både direkt och indirekt ett
datum i den svenska kyrkohistorien och i den religiösa folkrörelsen.
Genom talrika högtidligheter landet runt firades jubileet, och det
kyrkliga inslaget var, naturligt nog, allestädes starkt. Av den rika
litteraturen kring den jubilerande folkskolan bör främst nämnas den ståtliga
historiken: Svenska folkskolans historia, under redaktion av Viktor
Fredriksson och medverkan av flera författare. I det första av de fyra
utkomna banden har den outtröttligt forskande och författande
Lundabiskopen en kort men god återblick från den obligatoriska folkskolans
tillkomst djupt in i medeltiden och f. ö. ända ned i fornkyrkan. Edvard
Rodhe följes sedan av de egentliga folkskolehistorikerna, vilka med sina
undersökningar omspänna tiden från reformationen till 1920.
Författarna äro Albin Warne, Klas Aquilonius, Anna Sörensen och N. O.
Bruce.
Genom professor Folke Henschens tillmötesgående och medverkan
har nu en väsentlig del av L. V. Henschens omfattande samling
iordningställts och deponerats i Uppsala universitetsbibliotek. Det gäller den
stora brevsamlingen, som nu bearbetas för en blivande avhandling. De
många hundra brevskrivarna representera vitt skilda kategorier, och
de tusentals breven beröra kyrkoliv, politik, ekonomi och personliga
förhållanden. Uppsala-rådmannen Henschen var en central gestalt i
olika sammanhang, särskilt under 1850- och 1860-talen.
Även i vårt land har Det norske misjonsselskaps 100-årsjubileum
uppmärksammats, bl. a. genom införandet i Svensk Missionstidskrift
av Ronald Fangens jubileumskantat. Sällskapet grundades i aug. 1842.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
