- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Fyrtiotredje årgången, 1943 /
7

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sara Ekwall, Några spridda källor rörande heliga Birgittas och Katarina Ulfsdotters vistelse i Italien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HEL. BIRGITTAS OCH KATARINA ULFSDOTTERS VISTELSE I ITALIEN I I

Slutsvängen på abbreviationstecknet har i bägge handskrifterna
dragits snett uppåt. I den senare kopian ser begynnelsebokstaven
i »tillnamnet» ut att vara ritad efter originalet och borde kanske
hellre läsas som R eller M. En modern svensk läsare skulle utläsa
det sista. Det märkligaste är dock, att i j>erg. 442 den framför
ordet i fråga stående prepositionen inträngts på raden, varefter
slutligen en punkt utsatts under e: de, betecknande att denna
bokstav, eventuellt hela prepositionen, bör strykas. Varje
paleo-graf, som vet, hur lätt ch och th förväxlas i handskrifter från
1300- och 1400-talen — blott den förnuftiga meningen får ofta
vara utslagsgivande för läsningen —, skall instämma med mig,
då jag därefter utläser den abbrevierade namnformen som
Katharina. Den omständigheten att i vid denna tid skrives utan
prick förklarar, varför -in- i perg. 442 och i den relativt sena
kopian i Carte Strozz. II 118 liksom i de italienska editionerna
blivit m. I ljuset av denna läsning får även det mellan de båda
namnen befintliga ordet, av kopisterna utläst som de eller d, sin
förklaring. Det konventionella signum & (=et) har tolkats som ett
abbrevierat de. Den ursprungliga underskriften har alltså varit
Brigida et Katherina..1 Det är lätt att förstå, varför en avskrivare
ett par hundra år efter brevets avfattning ej kunnat utläsa namnet,

certos ersättes med certas (kanske avser adjektivet även männen i Birgittas
fa-milia), det naturliga jiliabus uestris med det mera långsökta filiabus nostris
samt den enligt italienskt uttal riktiga namnformen Indieburg med Indreburg.

Utom formerna supplicamur och Nicolao, vilka torde vara tryckfel,
återfinnas i Collijns edition några andra unika former, såsom utanskriftens: (—
domine Lape — littera) presentatur och slutönskningens: (Altissimus — vos —)
conseruat. Här är intet tvivel om att handskriftens portetur och conseruet borde
ha återgetts. Vidare är Collijns egendomliga underskrift: Brigida de
Rach-ma» en i varje fall omöjlig form. Om skrivaren i tillägget de Norbegia låtit
de enligt klassisk regel styra ablativ, är det icke rimligt, att han omedelbart
förut skulle ha låtit samma preposition styra ackusativ, och en grekisk sådan.
Ändelsen återkommer hos Collijn på fyra ställen, varför det ej kan vara fråga
om tryckfel. R-et har av Collijn hämtats ur någon italiensk edition av
brevet. Carte Strozz. II 118 har ett mycket tydligt K.

1 Om Birgitta och Katarina själva kallat sig »från Norge», torde det
ha berott på, att detta land som det nordligast bebodda landet gav
syd-länningen en ungefärlig uppfattning om, varifrån de kommo. Sedan 1319
hade ju också Sverige och Norge gemensam konung. Kanske har själva
ordstammen nord- i latinets Norvegia och den italienska dialektens Noruecha,
Norrohec varit en bidragande orsak till användandet av detta epitet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:12:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1943/0017.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free