Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Hammarström, Den heliga Birgitta och upplösningen av den första svensk-norska unionen 1343
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN HELIGA BIRGITTA
25
skett med konungens och drottningens medgivande, utan att de
tvingats därtill av alla rådsherrarna och prelaterna och alla
stormännen i riket på grund av deras missnöje med konungens skamliga
levnadssätt.1
Den enda bevarade källa, som Ericus Olai kan ha byggt på för
den andra versionen av händelseförloppet, är Förbindelsedikten.
Denna har nämligen en uppgift om konungens laster och
rådsherrarnas missnöje härmed, varefter den fortsätter i direkt anslutning
härtill:
Sidan vorde the saa till radhe
ath the keste hans söner bade
Erie konung offuer suerige
Hakon offuer norges ryke
ok fingo konungen aff landet thera
sa mikith han skulle sik mz näre.2
Förbindelsediktens viktigaste källa för denna tid är en mot
Magnus riktad smädeskrift, Libellus de Magno Erici rege, som
framställer hans regering i den mörkaste dager.3 Tvärtemot denna tendens
och i anslutning till valurkunderna uppges om tronföljdsbeslutet,
att detta tillkommit på kungaparets initiativ och att det väckte
allmän glädje såsom ägnat att förebygga framtida krig.4
Förbindelsedikten uppvisar alltså här en avvikelse från sin huvudkälla,
som skulle kunna ge anledning till misstanken, att på denna punkt
en annan källa följts. En närmare undersökning visar emellertid,
att författaren till Förbindelsedikten sammanslagit 1343 års
tronföljdsbeslut med Eriks uppror 1356 till en händelse.
Framställningen av denna visar de flesta överensstämmelserna med
skildringen i Libellus av Eriks uppror. Det är sålunda närmast denna
senare händelse, som skildras, med den avvikelsen, att även Håkan
dragits in i sammanhanget. Även i den föregående och efterföljande
framställningen följer Förbindelsedikten mycket nära Libellus efter
1 Scriptores rerum suecicarum II: 1 s. 104 f.
2 Svenska medeltidens rimkrönikor (Svenska Fornskriftssällskapets
skrifter XVII: i) s. 178.
3 Ingvar Andersson, Källstudier till Sveriges historia 1230—1436,
s. 174 ff.
J SRS III: i s. 13.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
