Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Emil Peterson, Isaac Rothovius. En homiletisk studie - II. Rothovii predikan - A. Predikans formella struktur - 1. Homiletisk metod
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ISAAC ROTHOVIUS
45
1. Hwad som förståås under thet ordet Brödh, thet wij bedia
oss dagheligen giffuas.
2. Hwem then är, som daghelighit Brödh giffuer, och hwad
för påminnelse wij ther utaff haffua.»
»Sij, thesse Stycker, wilie wij korttelighen uthi Guds Fruchtan
beskådha, och oss til tröst och Lärdom föra: Gudh, wår Himmelske
Fadher, För Christi wår Frelsares skul, ware hoos oss medh sin
Helghe Andes bijståndh och uplysningh.»
Denna predikan formar sig till en ren katekesutläggning av
fjärde bönen i Fader vår. Predikanten lämnar här med avsikt den
föreliggande texten, vilken han, enligt exordiet, betraktar som en
förklaring just till nämnda katekespunkt.
Partitionen fortgår sedan på följande sätt:
Pars prima.
»Med Daghelighit Brödh förståås:
1. Klädher och födha.
2. Thernäst bidie wij — för alla Föräldrar, at Gudh i them wil
upwäckia och widh macht hålla then rätta naturlighe
brinnande Kärleken til sina barn.
3. Bidie wij här, at Gudh wil försöria oss medh hws och wåning.
4. Fridh och Roolighet.
5. Helso och sundhet.
6. The, som wij daghelighen skole haffua umgenge medh–-.
7 .–-wårt brödh, thet är: Wår beskedda deel.
8. Jordennes grödha, regn i sinom tijdh etc.
9. At Gudh wille ock welsigna thet som han giffuit haffuer,
at thet må tilräckia.–-
Thetta är så korttelighen talat om thet Första.»
Pars secunda.
»För Guds mildhets skull skola vi kristna:
1. Elska och kär haffua thenna wår Herra och Gudh, then
all-menneligha Spijsemästaren.1
2. Innerligh aff honom begära daghelighit brödh, såsom barn
1 Spijsemästare är uppenbarligen en germanism. Luther och Arndt
hava Speisemeister.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
