- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Fyrtiotredje årgången, 1943 /
47

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Emil Peterson, Isaac Rothovius. En homiletisk studie - II. Rothovii predikan - A. Predikans formella struktur - 2. Språkliga karakteristika

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ISAAC ROTHOVIUS

47

2. Innan vi lämna frågan om predikans formella beskaffenhet,
må vi också aktgiva på några språkliga karakteristika.

Tonen i Rothovii predikningar är, liksom i fråga om 1600-talets
s. k. fältpredikan över huvud taget, till vilken ju också Rothovii
predikan med rätt eller orätt räknas1, alltigenom folklig. Det
ho-miletiska duskapet faller sig därför rätt naturligt hos honom. Han
gör också flitigt bruk därav.

»Rothovius är typen för en egendomlig predikovältalighet»
konstaterar Tor Carpelan. Men han vill icke heller fördölja, att han
finner Rothovius »någon gång rent av brutal i bestraffande av synd
och last».2 Det är väl huvudsakligen tvenne iakttagelser, som
föranleder det mindre vackra betyget »brutal». Först och främst
Rothovii vana att kalla allt vid sitt rätta namn, alltså även alla
synder och laster, och därnäst det mustiga bildspråket i Rothovii
predikningar. Det hör till vanligheten, att epitetet »Swijn» kommer
till användning, särskilt när predikanten tilltalar drinkare.

R. citerar gärna psalmverser, men hans bildspråk är opoetiskt
och profant. Att han är den genuine folkpredikanten, framgår
därav, att han från vardagsspråket och vardagslivet hämtar de
uttryck och bilder, i vilka han vill kläda även de heligaste tankar.
Några exempel skola belysa detta. Kristus nämner han »den överste
presidenten» och himmelen »den högsta akademien» eller
»himmelska collegium».3 Herrens tempel får heta »then heela helga
Tre-faldigheetz wåning».4

Ordspråksliknande vändningar förekomma här och var i
Rothovii predikningar. »Folkets herrar och härskare», vilka äro satta att
vara »capita populi», kunna, om de icke vandra i lydnad för
Herrens vilja, förvandlas »till stjärt».5 Den fattige skall icke söka
efterhärma den rike, »ty när Leerpottan wil giffua så stoort Klang ifrån
sigh, som Koppargrytan, så Siunger hon uth sigh, och går plat i
Stycken sönder».6

Som barn av sin tid späckar R. sina predikningar med latinska

1 Se Quensel, a. a., s. 353 ff.

2 Finsk biografisk handbok, II, spalt 1833.

3 Concio de consiliis seu synodis.

4 Then Christeligha Läran, sjätte predikan.

5 Then Christeligha Läran, sjunde predikan.

6 Om the Christnas Collatz oc Gestebodh.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:12:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1943/0057.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free