Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Emil Peterson, Isaac Rothovius. En homiletisk studie - II. Rothovii predikan - A. Predikans formella struktur - 2. Språkliga karakteristika - B. Predikans innehåll. Några karakteristiska synpunkter - 1. Ortodoxi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ISAAC ROTHOVIUS
49
att stilen sjunker ned till det banala, såsom t. ex. i »En Christelig
Predican öffuer then CXXIX. Konung Davidz Psalm»:
»Gudz folck är såsom the ther liggia nedertryckte til Jorden,
fienderna trodha och tryckia, icke på fötterna eller tånar: Uthan
offuan på ryggen giöra longa och stoora fohrar — –-».
»Lärdom och folklighet» säger Schück, »voro de tvenne poler
mellan vilka tidens predikan rörde sig.»1 Med de båda orden kunde
man också karakterisera Rothovii predikan. Och i betraktande av,
huru väl avvägda inbördes lärdomen och folkligheten äro i hans
predikningar, torde man med fog kunna fastslå, att dessa äro
representativa för svensk iöoo-talspredikan, när den var som bäst.
B. Predikans innehåll. Några karakteristiska
synpunkter.
i. Om Åbo stifts förste evangeliske biskop, Martinus Skytte,
har blivit sagt, att han »emottog stiftet påfviskt, men lemnade det
efter sig lutherskt».2 Att detta utan tvekan måste betecknas vara
för mycket sagt, träder tydligt i dagen vid ett närmare studium
av Finlands kyrkohistoria efter reformationen. Den som
formulerat denna tes om Skyttes andel i äran av Finlands reformerande
har bl. a. alldeles förbisett t. ex. Michael Agricolas betydelsefulla
insats i finländskt kyrkoliv. Däremot äger det sin riktighet, att
Skytte med hjälp av en del studenter, vilka bekostade av kung
Gustav, men utvalda av biskop Skytte studerat lutherdomen i
Tyskland, »bragte en ren evangelisk predikan i gång uti Finland».3
Men därifrån och till reformationens fullständiga genomförande
i Finland var dock ännu ett gott stycke väg. Man erinre sig
blott, hurusom t. o. m. flera av stiftscheferna (och säkerligen också
ett icke oansenligt antal övriga prästmän) voro obenägna att odelat
acceptera lutherdomen. Starka katolicerande tendenser träda i
dagen såväl hos Paul Juusten som Ericus Erici, Rothovii närmaste
företrädare. I den förres 1575 utfärdade mässordning, »Se pyhä
Messu Somen kielen», intager nattvarden en centralt dominerande
1 Henrik Schück, a. a., s. 332 (del I). Jämför ock Finlands minnesvärde
man, II, s. 442, samt Hering, a. a., II, s. 439 f.
2 Hollander, a. a., s. 155.
3 Ibdm, s. 154. Jfr härtill Lagus, a. a., s. 1 f.
4—43660 Kyrkohist. Årsskrift 1943
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
