Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Emil Peterson, Isaac Rothovius. En homiletisk studie - II. Rothovii predikan - B. Predikans innehåll. Några karakteristiska synpunkter - 1. Ortodoxi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
isaac rothovius
53
att inspirera Ordets tjänare till helig strid mot fienderna till Kristi
kors. Och med dessa fiender identifierar han även allt vad
haere-tiker heter. »Nam tametsi in tempora illa incidimus, quibus
jura-tissimus ille Christiani nominis hostis Diabolus, ac ipsi
succenturia-tae variorum haereticorum Phalanges, numquam non orthodoxam
fidei sinceritatem, jam aperto marte, jam cuniculis oppugnare, et
nullis non machinis, Ecclesiarum nostrarum civitatem illam sanc-
tam »t dilectam, a fundamento subvertere student; — —–.» »Bene
mereri sibi videntur de Lutherana et ortodoxa Ecclesia milites
an-tesignani et veterani hodie juventutem ad militiam contra hostes
crucis Christi, potificios, qui igne et ferro castra Dei invadunt–-
-—.» Men ungdomen bör också, särskilt genom katekesundervisning,
uppfostras »ad strenue pugnandum contra hostem Diabolum».
Mycket betecknande är också, att han sammanställer »Papister,
Ryssar och Hedningar».1
Och likväl är det icke i första hand religionsstriden såsom
sådan han åsyftar. Detta framgår tydligt av hans, utav evangeliskt
själasörjarnit präglade uttalande i »Oratio synodalis de ministerio
ecclesiastico», där han med en av kyrkofäderna nämner »regimen
animarum» en »ars artium», tilläggande: »ideo cogitet unusquisque
nostrum–-non ut primatum Ecclesia nobis arrogamus, non
ut in rebus religionis pro arbitrio, cum Ponticio cohorte decernamus
–-sed ut pascamus Ecclesiam verbo vitae».
Gång efter annan låter R. i sina predikningar glädjen över att
vara protestant komma till uttryck. »Huru många Konungsrijken
eller förstendömen äro i hela werldenne, som haffua Gudz ord reent och
oförfalskat?» frågar han vid ett tillfälle och menar, att har man bara
en rätt tro och lära, då har man redan den bästa delen och bör icke
ondgöra sig över sådana ting som t. ex. skatter, tullar etc.2 »Hwadh
för een oseijeligh hög Gudz gåfwa thet är at hafwa een reen Gudz
tienst–-. O hwilken edle Gudz gåfwa är thet», utbrister han
vid ett annat tillfälle.3
I sin minnespredikan över Gustav II Adolf framhåller också R.,
1 Concio nr 2 i Någre Christeliga Boot Predikningar.
2 Een Christelig Predican Tackseijälse Daghen 7-XI-1645. Hos R. är det
sociala inslaget i predikan mycket starkt. Jfr Törd Ström, a. a., s. 25 f.,
där hänsyn till Rothovius icke alls tages.
3 Concio nr 5 i Then Christeligha Läran.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
