Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Emil Peterson, Isaac Rothovius. En homiletisk studie - II. Rothovii predikan - B. Predikans innehåll. Några karakteristiska synpunkter - 1. Ortodoxi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
isaac rothovius
55
Nils Jacobsson, att R. var en av de få, som på den tiden hade
blicken öppen för den yttre missionen. Sin kärlek till missionen fick
han tillfälle betyga, när i samband med kolonisationen vid
Dela-warefloden frågan om evangelisationsverksamhet bland indianerna
därstädes väcktes här hemma, i det att han blev en av dem, som
uppmuntrade och understödde detta företag.1
Av det sagda torde i någon mån hava framgått, att det icke
var teologisk trångsynthet och trätlystnad, som föranledde hans
utfall mot oliktänkande, i främsta rummet mot påvedömet och den
frälsningslära, detsamma företrädde. Man kan överallt, där
katolicism etc. avhandlas, spåra en varmhjärtad och nitälskande cura
animarum hos predikanten. Och det är denna omsorg om själarnas
väl och ve, som driver honom att tala som han gör.
Med all önskvärd tydlighet demonstreras detta i likpredikan över
Barbro Axelsdotter Bielke. Med utgång från Sap. 5: 16—17 talar
R. där över temat: »Om menniskiones Rettferdighet in för Gudh
och Gudz Barns stora Herlighet effter thetta Liffuet.»2 Här har
han ett tillfälle att för sina åhörare framvisa, hurusom en sann,
evangelisk tro är den enda fasta tröstegrunden att bygga sin själs
frälsning och salighet på, när döden rycker undan alla jordiska
glädjeämnen och förhoppningar. »Til hwem skal iagh fly?» spörjer
predikanten, och fortsätter: »Wilt tu fråga en Papist, så
appellerar han in til Englarna, Helgonen, sina egna och andres gode
Gerninger, Pelegrims resor, Aflotzbreff, och om han än i Skärselden
woro (then the Påweske opdichtat haffua), så menar han sigh skola
kunna appellera til Munkarnas Siälamässor —–. Hwilket
altsamman ingen grund haffuer i then hela helga Skrifft.» En
reformert är icke heller, menar predikanten, bättre ställd: »Een
Calvinist kan ingalunda appellera, uthan bliffuer widh sitt absoluto
de-creto eller Gudz hemliga Rådh och Beslut om Menniskiorna.» Helt
annorlunda förhåller det sig med en evangelisk kristen. »Men wij
som rätte Ewangeliske äro haffue en fastan grund och wissan wägh
then wij gå skola och weta at wår appellatio geller och bliffuer
anam-madt.»
»Endast ett ringa fåtal predikanter hade lyckats kläda
protestantismens högsta idéer i en på samma gång värdig och enkel form»,
1 Jakobsson, a. a., s. 23.
2 Jordfästningen ägde rum i Jäders kyrka den 22 febr. 1624.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
