Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Emil Peterson, Isaac Rothovius. En homiletisk studie - II. Rothovii predikan - B. Predikans innehåll. Några karakteristiska synpunkter - 4. Bot- och bättringsförkunnelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62
emil peterson
lek, som är nattfrost, köld och blost–—. Widare yppa sig
ock swåre sjukdomar–-. Item: de som sin föda genom fiskeri
söka, klaga jemmerligh, att ock den wälsignelse förswinner. Wore
då icke nu tid att söka Herren–-P»1
Det är den gammaltestamentliga vedergällningsläran, sådan den
möter hos profeterna, och i sin tillspetsning hos Job, som talar
såväl i detta herdabrev som ock i Rothovii predikningar. Samma
ur-gerande av denna vedergällningsprincip påträffar man icke blott
hos Rothovius och hans samtida. Tanken på ett oupplösligt
sammanhang mellan yttre nöd och ett allmänt nådesförakt kan ju ligga
nära till hands i varje tid. Under frihetstidens krig med Ryssland
t. ex. yttrade en värmländsk prästman i en predikan: »När Riksens
inwånares syndamått blifwit upfyldt, tå måste Guds wredes låga
slippa lös och hans rättfärdighet brinna.»2
Att Gud håller världsspiran i sin mäktiga hand, därom är R.
fast övertygad. Och denna övertygelse lägger ord i hans mun till
att dels styrka och trösta de fromma och rättrogna, dels ock att
varna de säkra och ogudaktiga. Guds hand kan bevara. »Potestas
Diaboli sub potestate Dei est», är ett i Rothovii predikningar
återkommande citat från Augustinus. »Thet wij see Matth. 8 at
Dief-larna, som aff Menniskionne utdriffne woro icke hadhe macht
öffuer itt Swijn i Hiorden Jesu Christi tilstädelse föruthan, kan nu
Satan medh alla sina macht och onda wilia icke skadha the
oskä-lighe ringaste Creaturen, huru myckit mindre oss Christnom, som
inför Gudz öghon tusende gängor höghre achtadhe äre.»3
Men Guds mäktiga hand kan också straffa. »Här äro wäl höga
bärgh uth om Åbo Stadh, ther man kan see temmeligh widt. Men
sannerligh om the än wore högre och bårgarna stodo ther ofwan
uppå, skulle the likwäl icke kunna see öfwer alt then olycko som
här tilstundar, om folcket icke tagher sigh itt bettre sinne före.»4
R. ställer sålunda sina åhörare inför ett antingen — eller.
Antingen skola de till Guds ära »och Dieffuulen til förtreet och
bäf-fuande» uppstämma ett endräktigt, trosfriskt »Cantate». Eljes är
1 Samling av domkapitlets i Åbo cirkulärbrev, s. 131.
2 Leufvén, Upplysningstidens predikan, I, s. 9.
3 Likpredikan över Elin Pedersdotter.
4 Concio nr 4 i Then Christeligha Läran etc. Jfr Lindberg, Rudbeckius,
s. 122 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
