Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Emil Peterson, Isaac Rothovius. En homiletisk studie - II. Rothovii predikan - B. Predikans innehåll. Några karakteristiska synpunkter - 4. Bot- och bättringsförkunnelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
isaac rothovius
69
Båda tala om gästvänskap och hur den bör utövas. Även Luther
berör sådana periferiska frågor som dans vid gästabud. Båda
bestraffa med myndighet superi och frosseri och likna de druckna vid
svin.1 Och dock är skillnaden dem emellan betydande. Rothovius
inskränker sig till att giva blott etiska föreskrifter. Hela hans
senast anförda predikan utgöres av en social-etisk betraktelse.
Luther, däremot, lämnar snart det rent etiska planet och avvinner
texten en hel del för det religiösa livet uppbyggande synpunkter.
Rothovius nöjer sig med att enbart bjuda sina åhörare etik.
Luther giver både religion och etik.2
Som redan nämnts skräder icke heller Luther orden, när han
tager itu med sin tids lösliga seder. Endast ännu ett exempel må
belysa detta. I predikan över episteln på söndagen efter Kristi
himmelsfärdsdag gör han följande uttalande i berörda avseende:
»Die Christen sollen nicht solch heidnisch ruchlos Luderleben
führen, in Fressen, Saufen, Schlemmen und Dammen — — —»;
»–-müssen nicht faul und schläfrig, viel weniger tolle und
volle Säue seyn —• — •—.»3
över huvud taget kan nog fastslås ett visst beroende från
Rothovii sida av Luther, särskilt dennes kyrkopostilla, även om,
såsom vi sett, lärjungen icke alltid slaviskt följer sin store
läromästare.
Rothovius inser klart, att dryckenskapslasten är alltför inrotad
för att man skulle kunna råda bot för densamma allenast med
straffpredikningar. Härtill fordras hårdare medel. I Concio de consiliis
seu synodis instämmer han med Augustinus, när denne utlåter sig
om dryckenskapen i Epistola 64 med följande ord: »Tanta est
pestilentia hujus mali, ut fanari prorsus, quantum mihi videtur, nisi
consilij authoritate non possit.»
Rothovius upptager på allvar denna augustinska tanke och
påyrkar ett Consilium Nationale, där rikets ständer med strängt straff
borde belägga den, som dricker sig drucken, eftersom det visar sig,
att människan ändå fruktar mer för lekamligt än för evigt straff.4
1 EA, del ii, s. 40.
2 EA, del 11, s. 41 et passim.
3 EA, del 8, s. 281. Jämför ock härtill Concio nr 2 i Några Boot
Predikningar, där R. talar om att döda »then ledha fyllerijs appetiten med andanom».
4 Concio de consiliis seu synodis.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
