- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Fyrtiotredje årgången, 1943 /
70

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Emil Peterson, Isaac Rothovius. En homiletisk studie - II. Rothovii predikan - B. Predikans innehåll. Några karakteristiska synpunkter - 4. Bot- och bättringsförkunnelse

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

80

emil peterson

Mest skarptungad och lidelsefull blir dock Rothovius, när han i
sina predikningar beivrar sabbatsbortt. »Emot thet tridie (budet)
Syndas så dristeligen hoos oss både aff höga och låga, lijka som
thet inthet stode ibland the andra Boden. ■— Förachta Guds Ord,
Rida och Renna, Kopslaga och Handla, Jaga och Skiuta, Dricka
och Slemma1, och all galenskap bedrifwa, Ja, Summa, på thet högste
Fester och Högtijder bedrifwes aldramest skam och last2.»

Redan Olaus Petri säger i Een lijten Postilla, 1530, om tredje
budet, att de »äre få, som helge daghar retzliga holla».3

Och Martin Luther framhåller i sin predikan över de tio
budorden på tal om överträdelser mot det tredje: »Primi »igitur sunt,
qui crasse et ruditer peccant in die festo, scilicet luxuria, ebrietate,
ludis, ira, homicidiis, maledictis, rapinis, insidiis, fraudibus, dolis
et similibus, de quibus dicit Mal:ii–-.»4

Rothovius såg det som en av sina mest trängande uppgifter
såsom själasörjare, att söka »opwäckia thet säkra och obetänckeliga
Folcket i Landet til Sabbathzens rätta helgandh». Ty han hade
erfarit, att »här i Landet finnes ett gruffueligit Sabbathzens
Missbruk, hwilket drager Gudz Wrede öffuer Landet och hindrer wår
Böner».5 Och han uppmanade de kristtrogna, att icke »hålla medh»
föraktarna av Guds Ord, utan i stället »hafwa itt Christeligit niit
öfwer Gudz ähro».6

Synnerligast i stiftsstaden tyckte han sig finna en alltför
långtgående slapphet i fråga om sabbatsbudet. »Jagh bär witne ther
öfwer så widt som iag i mina dagar hafwer wandrat, så hafwer iagh
aldrigh förnummet een så stoor och skamlöös Gudz Ordz föracht
som i thenna Staden.» Han låter de angripna åboborna i en
förmodligen fingerad invändning försvara sig, sägande: »Wij wethe
fuller sielffwe hwadh wij skole göre: Wij gå nu som wij äre wane!»
Och därpå slungar han mot dem bannstrålen med orden: »Gud
för-banne eder wane!»7

1 Kombinationen »dricka och slemma» tydligen direkt lån från Luthers
kyrkopostilla, där »Saufen und Schlemmen» ofta följas åt. (EA 8: 281).

2 Concio de consiliis seu synodis.

3 OPSS, del 3, s. 436.

4 WA, del I, s. 440.

5 Om Sabbatens rätta helgd.

6 Then Christeligha Läran, concio nr 4.

7 Ibdm.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:12:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1943/0080.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free