- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Fyrtiotredje årgången, 1943 /
73

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Emil Peterson, Isaac Rothovius. En homiletisk studie - II. Rothovii predikan - B. Predikans innehåll. Några karakteristiska synpunkter - 4. Bot- och bättringsförkunnelse - III. Rothovii bibelbruk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

isaac rothovius

73

med sina angrepp på folkets vana att intaga en måltid före
högmässan syftade till en bättre ordning i fråga om gudstjänsttiden samt,
framför allt, att han ville få bukt med och utrota oseden att komma
onykter till Herrens hus. Men att han skulle hava pläderat för fasta
såsom nattvardsberedelse, finnes icke, så vitt jag kunnat iakttaga,
den ringaste antydan om i hans predikningar.

Det torde få anses fastslaget, att det är nykterhet — icke fasta —
i samband med gudstjänstfirande (liksom också eljest, som vi sett)
R. så ivrigt agiterar för. Måhända har R. i åtanke Luthers
deklaration: »Sobrietatem vero dico, non illam superstitiosam
Papista-rum, sed ne crapula ructues et distento ventre pigrescas.»1

Rothovii bot- och bättringsförkunnelse kännetecknas, såsom vi
ovan sett, av ett docerande, lagiskt drag, vilket, som längre fram
skall visas, hänger samman med hans beroende av Gamla
Testamentet.

Han kan visserligen ibland tala om Guds stora barmhärtighet.
I likpredikan över Barbro Bielke är han t. o. m. redo att skriva
under Augustini bekännelse: »Mirentur alii potentiam et justitiam Dei:
Ego solam Dei misericordiam mirabor.»

Men när han skall omsätta denna deklaration i praktiken, får
hans predikan i regel långt större prägel av lag än av evangelium.
Man möter där oftare Moses än Kristus.

III. Rothovii bibelbruk.

Bibeln förliknas av R. i en predikan vid ett »ymnigt och rijkt
Apoteek».2 Prästen är sålunda själsläkaren, som har att ur detta
förråd utvälja de ord, som i en given situation bäst kunna tjäna
hjärta och samvete till läkedom.

Det hörer »en rettsinnigh Lärare til», förklarar R., »at skicka sigh
effter tijden». R. uppställde för sig själv och för andra Ordets
förkunnare kravet på predikans tidsenlighet, d. v. s. predikanten skall
veta att utvälja för betraktelse och utläggning just de böcker, »som
bäst komma öfwereens medh tijderna uthi hwilka wij leffue».2

1 Brilioth, a. a., s. 195.

2 Concio nr i i Then Christeligha Läran etc.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:12:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1943/0083.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free