Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Emil Peterson, Isaac Rothovius. En homiletisk studie - IV. Rothovii syn på prästämbetet - A. Prästen såsom »verbi divini minister»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88
emil peterson
I sin iver att uppfostra ett »värdigt» prästerskap i sitt stift1,
förgäter R. icke att samtidigt med förmaningar och goda råd även
söka uppmuntra ordets förkunnare till frimodigt framträdande,
utan människofruktan. De skola icke likna »canes — mutos, non
valentes latrare» utan vara »canes generosi», ty »sic Sancti Doctores
maximos tyrannos non extimescant, sed audacter se illis
oppo-nant».2 Det är icke svårt att i sådana och liknande uttalanden av
Rothovius tycka sig höra en Luther eller en Olaus Petri. Samma
frejdiga mod, som utmärkte förgrundsmännen under
reformationens genombrottstid, var också utmärkande för Rothovius. (I En
nyttog postilla av år 1528 har Olaus Petri ett uttalande om en
be-kännares frihet från människofruktan, som är nära samstämmande
med nyss anförda ord av R.)3
Det kan visserligen understundom vara ganska ogörligt att
avgöra, var gränsen hos R. går mellan reformationsnit och hierarkiska
tendenser. Särskilt är detta fallet i hans »Constitutiones», som
föreligga i fyra versioner, varav en finsk, ävensom i en del av hans brev
och domkapitelscirkulär.4 Som vi ovan sett, vilja somliga även i
hans predikan finna uttryck för hierarkiskt maktbegär. R. anlitar
flitigt, när så höves, »brachium seculare»5, och ser icke gärna, att
den världsliga makten genom »praesumtiones humanae kullslå Dei
mandata6.» Man kan icke beskylla Rothovius för blöthet och
undfallenhet. Han vänder med samma frimodighet mot vem det vara
må, som trotsar Guds bud. Han gör det såsom Guds sändebud,
betonande, att »ingen Legat hafwer loff til at förandra sijn instruction
uthan moste widh then sigh praecise hålla».7
Liksom Rothovius vinnlade sig om enkelhet i sin förkunnelse,
uppmanade han ock sina ämbetsbröder att göra detsamma.
»Spe-ciosa, pomposa et ad ostentionem composita exordia» skulle avlysas
och avskaffas. Ingen präst skulle blott »pro forma» uppehålla kyrk-
1 De ministerio ecclesiastico, s. 19 (Prästen kallas cancellarii e caelesti
curia emissi eller legati aeterni Dei. Jfr Moretus a. a.).
2 De ministerio ecelesiastico, s. 10.
3 OPSS, del 2, s. 162. Jfr De cavenda Idolatriae, Domk. cirkulär, s. 123.
4 Se t. ex. Leinberg, a. a. s. 239 t. 250, 261 f., Lagus, a. a., s. 64—67
samt Åbo domkap. cirkulär 63 ff., 82 ff., 135 ff. Se ock ÅSU 27, 1929, s. 10 f.
5 Lagus, a. a., s. 64 ff.
6 Ibdm, s. 67.
’ Concio nr 1 i Then Christeligha Läran.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
