Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - David Lindquist, Studier till den svenska evangelieboken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ioo
david lindquist
och manualernas böneskatter synes därför vara en angelägen uppgift.
Lizell har redan påpekat vikten av en sådan undersökning: »De i
psalmböckerna intagna bönernas historia skulle ensamt kunna ge
stoff nog till en ganska vidlyftig undersökning, särskilt om man
samtidigt sökte klargöra de olika böneformulärens ursprung.»1 Och
denna utsaga gäller i lika mån manualerna. Den tradition av böner,
som samlades under 1500- och 1600-talen har levt kvar ända fram
till våra dagar. Varifrån har man då hämtat dessa böner, som med
£ll säkerhet betytt mycket i svenskt fromhetsliv?
Psalm- och evangelieböckernas böneskatter.
För reformationstidevarvets vidkommande är den frågan lätt att
besvara. Samtliga psalm- och evangelieböcker under denna tid ha
hämtat sitt böneförråd från Catechismusbönboken. Några väsentliga
förändringar i bönboken ägde icke rum. Sigfrid Estborn har uppvisat
källorna till Catechismusbönboken och därmed också till en liten
bönbok.2 I främsta rummet må här nämnas Johann Brenz’ Der
kleine Catechismus 1538. En okänd person — och icke Brenz —
synes dock ha sammanfört bönerna i denna för vårt land viktiga
katekes.3 Några psalmböcker från denna tid innehålla emellertid
ingen bönbok. Så är t. ex. ej fallet med Lübeckerpsalmboken, tryckt
hos J. Baalhorn 1586 och hos H. Wegener 1603, en upplaga av år 1601,
tryckt hos A. Gutterwitz m. fi. I Lübeckerpsalmboken av år 1594,
tryckt hos A. Krögers arvingar, är Catechismusbönbokens böner icke
fullständigt medtagna. För utvecklingen av psalmböckernas böner
fick P. Rudbeckius’ Enchiridion. Eller then Swenska
Psalmbooken, Stockholm 1622, en särskild betydelse. En upplaga av år
1627 trycktes på bekostnad av domkapitlet i Västerås och är
»veterligen vår första landsortsstiftspsalmbok».4 Måhända har den också
kommit till användning utanför stiftets gränser.5 Enchiridiet inne-
1 G. Lizell, Svenska högmässoritualet 1614—1811, s. 105, not 1.
2 Estborn, Evangeliska svenska bönböcker, s. 120 ff.
3 Estborn, ibm, s. 130, not 35.
4 E. Liedgren, Psalmbeståndet i Petrus Rudbeckius’ Enchiridier 1622
och 1627, s. 157 (i Från Johannes Rudbeckius’ stift, Stockholm 1923), jfr
Sv. kyrkans historia (utg. av Hj. Holmquist och H. Pleijel), bd. 4: 1, s. 359.
5 Jfr ärkebiskop Paulinus Gothus’ uttalande: »Petri Rudbeckij, hwilcken
i thet han förmente sigh willia föhra Psalmböckerna uthij ordning, hafwer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
