Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - David Lindquist, Studier till den svenska evangelieboken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ioo
david lindquist
söndagen, som återfinnes i Mårten Heisings bönbok, heter det: »Bönen
på Adwent Söndagen synes wara allenast en Meditation, ty slutes
han uth.» Bönen, när man ville gå till nattvarden (nr 14 i Svedberg)
utmönstrades, emedan den innehöll en del dunkla »ordasett». Bönen
före predikan uteslöts med den motiveringen, att den »eliess står
under Evangelium annan dag Påsk».1 En annan bön, som icke kom
med, var den i Svedbergs bönbok upptagna bönen om en sann
bere-delse till nattvarden. Den uteslöts, emedan den »mera seer uppå ett
Andeligit än Sacramenterligt ätande». Tydligen åsyftade man här
följande passus: »Låt mig tin pina och död förutan återwändo hafwa
i minnet, på thet min siäl må på ett andeligit himmelskt sätt theraf
hafwa sin spis och dryck in uti thet ewiga lifwet . . .»
Kritiken mot Arndts böner hindrade dock icke, att man i 1695
års psalmboksbönbok införde böner ur andaktsböcker av lika
påtagligt medeltida-mystiskt innehåll som Arndts Paradis-Lustgård. Här
må särskilt nämnas Kegelius’ Zwölff Geistliche Betrachtungen. I
stället för Arndts betraktelse över Jesu pina har man infört en bön
av Kegelius, som i den svenska översättningen har rubriken: Een
ganska herligh tröstböön, hwarutinnan een Christrogen Menniskia
betrachtar wår saliggörares heliga såår och fattar uthaff them een
hiertans tröst. Bönen finns emellertid ursprungligen i de
pseudo-augustinska skrifterna.2 Från Kegelius’ andaktsbok kommer en
annan sådan bön, till Gud Fader »för än tu undfår thet högwärdiga
Sacramentet».3 Såsom ersättning för Arndts tacksägelse över Kristi
himmelsfärd ha de kommitterade infört en bön ur J. Gerhardts
Medi-tationes Sacrae, en andaktsbok med medeltida-mystiskt innehåll.
Bönen, som förövrigt är längre än Arndts, upptages i den svenska
översättningen under rubriken: Om Christi Himmelsfärd.4 I själva
verket är denna bön ännu mer än Arndts himmelfärdsbön fylld av
mystikens tongångar.
Detta visar med all tydlighet, att man i ortodoxa kretsar icke
helt förstod den väsensskillnad, som rådde mellan luthersk och
medeltida fromhet. Härtill kom, att mystikens tankar ofta hade
en neutralt-konfessionell karaktär, som icke direkt stod i strid med
1 Se Swenska Ubsala-Psalmboken 1645.
2 Kegelius’ Tolf andelige Betrachtelser, Stockholm 1617, s. 181.
3 Ibm, s. 347.
4 Johann Gerhardts Meditationes Sacrae, Stockholm 1671, s. 165 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
