Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - David Lindquist, Studier till den svenska evangelieboken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
studier till den svenska evangelieboken 11-3
sett slutet på denna litteratur.1 I början av 1700-talet var deras roll
utspelad. I det första av 1600-talets manualer: Manuale
Sueti-cum, tryckt i Franckfurt am M. 1632, är bönesamlingen av ringa
omfång. Manualet var troligen avsett att tjäna såsom
uppbyggelse-och andaktsbok för de svenska soldaterna i kriget. Källorna för
denna bönesamling, som har titeln: »Allmennelige Böner», äro Joh.
Bothvidi Någhra Böner, Brukade Uthi Krijget i thenna mödhosamma
och fast Jemmerfulla tijdh2 och Catechismusbönboken.
Från Bothvidi krigsböner komma de vanliga kyrkobönerna, böner
för konungen, böner emot fienderna, emot pest och farliga sjukdomar,
— den sistnämnda bönen intogs sedan i 1693 års HB — samt slutligen
tvenne böner omkring nattvarden. I Catechismusbönboken
återfinnas bönerna om syndernas förlåtelse, vilka delvis också ingå i
Bothvidi bönsamling.3
Av större omfattning är bönesamlingen i Manuale Sveticum,
tryckt hos H. Keyser 1639. Bönboken har titeln: Christelige
Morgon-och Affton-Böner På alla Daghar uthi Wekan stälte, Sampt andra
nyttigha och höghnödtorfftiga Böner.
Efter den inledande bönen »om nåd och anda att rätt bedja»,
som hämtats ur Avenarius’ Christliche Gebett, följa morgon- och
aftonböner från samma källa. Emellan dessa morgon- och
afton-andakter äro inlagda böner om syndernas förlåtelse och en sann bot,
varav den första är hämtad ur Avenarius’ bönbok och de övriga ur
Johann Georgs Andechtige Gebet, Geseng och Collecten.4 De föl-
1 Se Fransen, Koralbok, I, s. 285 f.
2 Se Lindquist, Studier, s. 72, not 2 f.
3 I sin undersökning över bibelbeståndet i 1600-talets manualer skriver
A. Andersson (Bibeln i 1600-talets andaktsböcker, s. 51 f. i Bibliografiska
undersökningar tillägn. Claes Annerstedt, 1914): »Den första kända svenska
bok av denna typ är tryckt i Stockholm 1626 av Ignatius Meurer i i8°. Det
enda kända exemplaret saknar titelblad och dess titel är därför obekant,
sannolikt psalmbok eller Manuale.» Holmquist (Sv. kyrkans historia IV. 1, s. 218)
har använt denna uppgift, när han säger, att »det första kända» manualet utgavs
år 1626. Den nämnda boken kan emellertid icke kallas manuale utan tillhör
den vanliga serien psalmböcker (se ovans. 86). Typiskt för manualerna är, att
de innehålla olika avdelningar, t. ex. 1632 års manuale 13 böcker. De äro på
samma gång bibel, psalmbok och bönbok. 1626 års psalmbok upptager vid
sidan av psalmerna endast den tidigare analyserade bönboken.
4 Bönerna om syndernas förlåtelse och en sann bot komma sålunda icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
