Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - David Lindquist, Studier till den svenska evangelieboken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ioo
david lindquist
Geistliche Wasserquelle — en bönbok, som annars icke i någon större
utsträckning brukats såsom källskrift för manualernas böneskatter.1
Härtill ansluta sig »Ett dageligit Suckande til Gud» ur de
pseudo-augustinska skrifterna, »Skrifft- och Aflösningz-Böön» ur Avenarius’
Christliche Gebett, »Tacksäijelse effter Aflösningen» ur Förtschs
Geistliche Wasserquelle, »Böner när man wil begå Herrans
Nattward» ur Kegelius’ Zwölff Geistliche Andachten, tacksägelse efter
nattvarden och »Allmennelig Kyrckio-Böön» ur
Catechismusbönboken, »Böön om een salig Ända» ur Andeligit Röök-Offer 1685 samt
»Ett dageligit Betrachtande, så offta Klockan slår» ur okänd källa.
Undersökningen av källorna till böneskatterna i psalmböcker och
manualer under 1500- och 1600-talen visar med all tydlighet den
ringa inhemska självständigheten. Man kan sålunda konstatera ett
ensidigt beroende av Tyskland. Vid kompilationen av
bönesamlingarna har man antingen hämtat böneförrådet direkt ur tyska
andaktsböcker eller från sådana svenska bönböcker, som äro
översättningar från tyska källor. Variationen mellan de olika
psalmböckernas och manualernas bönesamlingar är egentligen ganska ringa.
I större eller mindre utsträckning återkomma ofta samma böner.
Psalmböckernas bönbok under 1700-talet.
Bönboken i 1695 års psalmbok var, såsom ovan nämnts, intet
självständigt andligt verk. Men det var en skapelse av
stormaktstidens specialiseringsiver och präglades av en viss monumental
resning. Hela den följande utvecklingen bygger på denna bönbok.
Långt fram på 1800-talet utgjorde dessa böner, skriver en förf., »den
böneskatt, vid vilken huvudparten av vårt folk förrättade sin
dagliga andakt».2 Under arbetet på handboksförslagen 1854 och 1855
hämtade de kommitterade uppslag från bönsamlingarna i Svedbergs
och 1695 års bönbok — i det vällovliga syftet att få in i bönerna
»det bibliska och kyrkliga innehåll, de måste äga».3 Även i den nya
1 I Betänkande . . . rör. den svenska evangelieboken 1920 s. 156 heter det:
»Morgon- och aftonbönerna äro här icke de av Habermann utgivna utan andra,
betydligt kortare och av en mer ålderdomlig prägel.» Någon källa för dessa
böner angives icke.
2 B. Olssön, Från Martin Luther till Sven Lidman, s. 35.
3 Rodhe, Sv. gudstjänstliv, s. 238 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
