Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - David Lindquist, Studier till den svenska evangelieboken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
studier till den svenska evangelieboken
ii7
jande». Denna bön lät konsistoriet »för sig upläsa». Den godkändes
därefter till tryckning.1
Smärre andra tillägg till 1695 års psalmboksbönbok finnas att
nämna. Sålunda upptager en psalmbok, tryckt i Stockholm 1785
en »Kort anledning at med upbyggelse afhöra en Predikan». Härtill
ansluta sig också bönesuckar, t. ex. »Bönesuckningar under det man
åhörer Predikan», där det heter: »Om sömnen wil öfwerfalla dig
under Predikan och i Guds hus, så stat up, sök at slå den ifrån dig,
och sucka: Herre, öpna mig öronen, at jag må höra och at jag icke
låter mina ögon sofwa.»
Överhuvud taget finner man under 1700-talet en viss kritik av
den formulerade bönen. Denna kritik kom speciellt från pietismen,
som i allmänhet hävdade fri bön. Om studenten Anders Koch
berättas sålunda såsom något anmärkningsvärt, att han vid en
sammankomst »giordt böön, doch uthan något wanligit Formular».2
Pietisten Elias Wolcker förkastade visserligen icke bönböcker,
eftersom de enligt Luther kunde ge anledning till bön. Men bättre än
läsning av bönböcker är, att »sielf med egna ord andraga sin nöd och
angelägenhet hos Gud».8
Kritiken mot den formulerade bönen växer sig starkare under
århundradets lopp och omfattas även av andra kretsar än pietisterna.
I Johan Jobst Schmidts Kort och Tydelig Underwisning Om Et
Upbyggeligt Bibel-Läsande . . . (tryckt i Stockholm 1783) heter det
sålunda: »Mången tager sin Habermann eller en annan Bön-Bok för
sig, läser däruti morgonsignelse och annan Bön med hög röst eller
hemligen pladdrar med munnen ...» I fortsättningen framhålles, att
kristna människor visserligen kunna bruka »en skriven bönbok», men
de skola främst försöka att med egna ord frambära sin nöd till Gud.4
Tiden 1817—1920.
År 1817 trycktes i Stockholm: Förslag till en förbättrad
evangeliebok med därtill hörande stycken. Förslaget inne-
1 Stockholms konsist, prot. 29 juni 1773.
2 Stockholms konsist, prot. 1 juni 1703.
3 Wolckers memorial om böneformulären dat. 17 november 1712 i Acta
consist. Holm. 1712, Stockholms konsist, prot. 10 november 1712; jfr H.
Pleijel, Karolinsk kyrkofromhet, pietism och herrnhutism, s. 189 (Sv. kyr-
kans historia. V). 4 S. 12 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
