Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gunnar Dahmén, »Prästmedicinen»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»prästmedicinen» I29
»kunskap uti medicinens grunder» utan också i prästexamen vid de
konsistorier, där en av lektorerna är medicus, också anställa förhör
däri. Verkan av denna befallning tycks emellertid icke ha blivit den
åsyftade.1 Tanken levde emellertid kvar och dök upp igen i början
av 1790-talet i tidskrifterna.2 Och det allmänna tänkesättet, som
för att tala med en dåtida betraktare i prästen såg en
»ekonomiintendent eller polisförvaltare eller, som länsman och fogde redskap
för länens befallningshavande, eller vill Gud fältskär och läkare»3
var vid denna tid icke oemottagligt för ett förslag, som ville göra
allvar av tanken på kombinationen prästläkare.
Förslagets uppkomst, mottagande och resultat.
En insändare i Stockholms-Posten en gång under sommaren 18104
blev den direkta upptakten till den s. k. »Prästmedicinen», som
frågan fick heta i riksdagen och i den allmänna diskussionen i tidningar
och tidskrifter. Prästmedicinen innebar, att prästerna skulle
utbildas till att samtidigt vara läkare, och läkarna skulle få bli präster.
Flera av landets mest aktade och vederhäftiga personer uttalade sig
1 PH, XIII: 439. — Lektorn i Medic. och naturv. historien vid gymnasiet
i Strängnäs, Segerstedt, utgav med anledn. av det i diskussionen angående
prästmedicinen i detta sammanhang åberopade KB av den 21 aug. 1786 en
broschyr, att denna inrättning endast finns i Strängnäs––»i stället för
att enligt Kongl. Maj:t av 1786 anmana den studerande ungdomen att
vinnlägga sig om kunskap uti medicinens grunder, hava vederbörande med all
möda arbetat på att betaga ungdomen tillfälle att uti medicins grunder erhålla
någon undervisning. — Uti framlidne Herr Biskopen Wallquist Handbok
över eccl. befordringsmål nämnes att undervisningen i dessa stycken lämnas
vid gymnasierna i Linköping, Strängnäs, Växjö, Hernösand, Skara, Visingsö
och Karlstad» (sid. 39). Om avsikten med prästmedicinen skulle vinnas är
det därför enl. S:s mening nödvändigt att denna befallning om examina i
medicin vid gymnasierna efterlevdes.
2 Hjelt, II: 220 anm. — En insändare i Dagl. Alleh. 1792 (enl. Hjelt
förf. av livmedikus Sven Hedin) skriver att ungdomen »bör känna lagen, som
skyddar deras egendom, medicinen, som skall bevara hälsan, oeconomien,
som skall föra dem till välmåga, moralen och religionen, som skall göra livet
sällt och döden ljuvlig» (nr 134). Enligt denna praktiska syn på
samhällsordningen kunde således de vid denna tid ofta med misstro sedda prästerna få
en legitim del i samhällsuppgifterna.
3 BL: art M. E. Ahlman.
4 Finns avtryckt i VJ. III: 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
