Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gunnar Dahmén, »Prästmedicinen»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13°
gunnar dahmén
titulärprofessor och för tillfället riksdagsman.1 Hans memorial2
synes vara inspirerat av artiklarna i Stockholms-Posten om behovet
av en förbättrad läkarvård och inledes med en hänvisning till dessa.
Trafvenfeldts avsikt var att nå det önskade ändamålet genom en
förening av präst- och läkaryrkena. Uet kunde ske genom att göra
läkare till präster och präster till läkare, kompetenta att ingripa vid
vanligt förekommande sjukdomar. Han ville inte beteckna sitt
förslag som »nytt till sin idé» men väl som den enda ändamålsenliga
utvägen. Som uppmuntran för läkarna att bli präster föreslår han,
att de skola få räkna tiden för sin prästtjänstgöring dubbelt. Och
prästerna skulle genom stipendier sättas i tillfälle, att skaffa sig
medicinsk utbildning. Han erinrar om den faktiskt då ännu gällande
men verkningslösa skyldigheten från 1786 för präster att förskaffa
sig insikt i medicinens grunder.
Trafvenfeldt förutser vissa invändningar, som han emellertid i
förväg bemöter och framlägger i stället skäl, som tala för en förening
av präst- och läkaryrkena som något helt naturligt. Förslaget fick
resonnans inom ståndet. En ledamot anhöll, att memorialet måtte
tryckas. Många instämde, och efter lantmarskalkens proposition
uttalade adeln sin önskan, »att von Trafvenfeldt måtte befordra sitt
memorial till trycket».
Sporrad av det välvilliga mottagande, som det tämligen korta
och ingalunda detaljerade memorialet rönt, återkom Trafvenfeldt
några veckor senare med en del tillägg och förklaringar.3 Han hade
sedan sist »inhämtat anmärkningar och underrättelser av män,
kända såväl för medborgerlighet som kunskaper och erfarenhet uti
här förekommande ämnen».4 Fördelarna och finansieringsmöjlig-
1 Sacklén, I: 238 ff.
2 Ad. 2: 1055 ff,—VJ III: 20 ff.
3 Ad. 3: 158—(VJ III: 29).
4 Vid Allm. Besv.- o. Ekon.-utskottets beredning (30 nov. 1809) uppläste
Trafvenfeldt ett sammandrag av den brevväxling han fört med »flera kunniga
och patriotiska män i landsorterna». Brevskrivarna ansluta sig till hans
förslag och bland de, vilkas brev upplästes, voro moral. prof. i Uppsala
D.Boethius, med. adj. Zetterström i Uppsala samt tre provinsialläkare i landsorten
(VJ III: 87 f.). Vid samma tillfälle inlämnade han också ett av tio personer
undertecknat intyg. Dessa personer hade genomläst hans förslag och på
begäran under författandet därav givit honom underrättelser och funnit ämnet
»föreslagit och framställt på ett sätt, som enligt vår övertygelse, säkrast och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
