Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gunnar Dahmén, »Prästmedicinen»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13°
gunnar dahmén
gare gjorts något i föreslagna avseende, då nyttan var så påtaglig.1
I synnerhet skulle den föreslagna inrättningen, förutom sin nytta i
alla avseenden, utrota den veneriska smittan.2 För en sådan
sjukdom som frossan behövde man en tidig hjälp. Det var just
första-handshjälp, som prästerna skulle lämna. Om prästerna tillika vore
läkare, skulle sjukdomar tidigt kunna upptäckas och lätt kunna
skötas hemma i de sjukas socknar och »såmedelst kostsamma kurhus
undvikas, där sjukdomen oftast icke radikalt står att böta, i anseende
därtill, att de sjuke ej anmäla sig, förrän sjukdomen tagit för mycket
överhand».3 »Snar urskillning om sjukdomens natur och därpå
grundade botemedel i dess början är det huvudsakliga och kan endast
vinnas då i varje socken läkare vore att tillgå lika lätt för den fattige
som för den rike.»4 Det gällde samhällets välfärd. »Många tusen
människor kunde med ett i tid givet avförande eller kräkmedel, samt
med väl avpassad åderlåtning frälsas . . .»5 I svårare fall skulle
prästerna rådföra sig med provincialmedici.6 En utvidgad kännedom
om läkarvetenskapen skulle också bidraga till att skapa skickliga
läkare och utrota kvacksalvare och charlataner, vilkas framfart
berodde på den allmänna okunnigheten i läkarvetenskapen7, som
gjorde, att allmänheten ej visste skillnad mellan den verklige läkaren
och kvacksalvaren.8 Ett allmänt uppsving i landets medicinska
vetenskap skulle bli följden.9
För prästerna själva skulle deras vård av de sjuka sätta dem i
stånd att närmare lära känna sina åhörare, se deras nöd och
verkliga belägenhet och således lättare åstadkomma hjälp och lindring,
ett bidrag »att utsträcka den människokärlek, som är religionens
föremål».10 »Det intima sammanhang, som råder mellan kropp och
själ, fordrar, att den som skall sköta den förra, bör känna den senare.
Man har sagt, att medicinen är kroppens teologi. Vilken präst har
1 VJ, III: 78 (Bref från en Riksdagsman).
2 VJ, III: 97 (Prov: med. Noré i brev till Trafv.).
3 VJ, III: 25 (Trafv.).
4 VJ, III: 24 (Trafv.).
5 VJ, IV: 115 (Geheimerådet, Huseland i en tysk med. tidskr.).
6 VJ, III: 22 (Trafv.).
’ VJ, III: 45 (Trafv.).
8 VJ, III: 29 (Trafv.).
9 VJ, 111:45.
10 Se Journal för Litt. o. Th., 9 jan. 1811.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
