Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ingrid Johansson, Altarskåpet vid Strängnäs’ domkyrkas högaltare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i6o
ingrid johansson
ha mycket överensstämmande gestaltning, i ena fallet apostlarna
samlade kring Kristus, som visar sitt sår, Thomas knäfallande, i
det andra befinna sig apostlarna och Maria samlade kring en klippa,
några knäfallande, de flesta stående, medan Kristus svävar ovanför
på ett alls icke visionärt sätt, med händerna utbredda till välsignelse.
De små grupperna framställa händelser efter uppståndelsen,
Kristus stiger upp ur graven, uppenbarar sig i Emaus, för Maria
Magdalena och vid Tiberias hav. Till slut framställes Kristus i
härligheten och pingstundret.
Flyglarnas målningar behandla Kristi liv före passionen. Då
skåpet är helt slutet ser man bebådelsen, yttersta domen samt Maria
och Johannes som människornas förbedjare.
Kristendomens uppfattning av frälsningen har under tidernas
lopp varit underkastad vissa förändringar. Under de första
århundradena såg man företrädesvis Kristus som segraren, som genom
sin gudomliga kraft besegrar de fientliga makterna, synden, döden
och djävulen och på så sätt frälser de i djävulens välde fångna
människorna. En ton av triumf går igenom den konst, som speglar
denna form av tro. Men andra tankar vunno alltmera insteg. Kristus
som segrare får vika för den lidande Kristus. I ännu högre grad kom
Kristi död att stå i centrum för den medeltida passionsmystiken.
Genom att leva sig in i Kristi lidande och söka följa honom renas
människan. Kristi martyrium framstod allt klarare och mer
detaljerat för mystikerna, som ständigt tvingade sig till att uppleva
det. Denna riktning kom att behärska senmedeltidens konst.1
Kristi födelse och död voro de ämnen man samlade sig kring vid
de stora festerna, och de blevo också huvudmotiven i altarskåpen.
Men ett ställningstagande till frågan om var källorna till
altarskåpens ikonografi äro att söka, framför allt till frågan om
mysteriespelens betydelse, är omöjligt utan studium av hela materialet och
av den samtida litteraturen.
De flesta av Strängnässkåpets scener hade lång tradition bakom
sig vid slutet av 1400-talet. Ecce homo och pietà höra dock till
de andaktsbilder, som icke kunde uppkomma förrän det religiösa
livet förändrats under senare delen av 1300-talet och 1400-talet,
och behov av mera förinnerligad andakt och större inlevelse uppstått.
1 Efter G. Aulén, Den kristna försoningstanken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
