- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Fyrtiotredje årgången, 1943 /
175

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gunnar Westin, Nicolaus Olai Bothniensis och den s. k. D-källan till Uppsala mötes handlingar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Nicolaus Olai Bothniensis och den s. k. Dskällan
till Uppsala mötes handlingar.

Av professor Gunnar Westin, Uppsala.

Firandet av 350-årsminnet av Uppsala möte under år 1943 har
aktualiserat historiska spörsmål rörande mötets förlopp och innebörd.
De källkritiska problemen ha därvid också trätt i förgrunden. Enligt
en äldre tradition skulle mötets ordförande Nicolaus Olai
Bothniensis vara författare till en berättelse, som vi hittills haft enbart i
Ridderstiernas avskrifter från 1690-talet. Denna »relation» kallas
av Karl Hildebrand helt enkelt för »Ridderstj ernås berättelse».1
I Svenska riksdagsakter har Emil Hildebrand gett den beteckningen
D-källan.2 Båda dessa forskare avvisa bestämt uppgiften, att
Uppsala mötes preses skulle ha författat denna fragmentariska och
bristfälliga relation av förhandlingarna.

Av de sex källor till Uppsala möte, som Emil Hildebrand
beskriver i nyss nämnda riksdagsakter, publicerade han de tre bästa (A,
B och C) i löpande text dag för dag, medan han nöjde sig med att i
anmärkningar anföra vissa avvikelser i de tre sämre. Emil
Hildebrands uppfattning av D-källans mindre värde är också därmed
angiven. Karl Hildebrand har i sin nyss nämnda uppsats förklarat,
att denna källa »förefaller att vara den sämsta af alla».3 Nu är
det emellertid så, att just denna källa är den enda, som innehåller
det utrop, med vilket mötets preses den 5 mars 1593 skulle ha
avslutat överläggningarna om Augsburgska bekännelsen och vilket,
med någon variation, fått en så vidsträckt spridning i vår historiska
litteratur. Det är de bekanta orden: »Nu är Sverige blivet en man

1 Karl Hildebrand, Undersökningar till Uppsala mötes historia (Hist.
Tidskrift 1893), s. 97.

2 Svenska riksdagsakter XII: 1, s. 28 ff.

3 HT 1893, s. 99.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:12:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1943/0185.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free