- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Fyrtiotredje årgången, 1943 /
176

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gunnar Westin, Nicolaus Olai Bothniensis och den s. k. D-källan till Uppsala mötes handlingar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

176

gunnar westin

och alla hava vi en Herre och Gud!» Detta uttryck har alltså svag
historisk grund, men det torde dock ha bidragit till att just denna
källa kommit att tillskrivas Nicolaus Olai Bothniensis själv. På så
sätt har man väl också velat stärka källans trovärdighet.

Den reserverade hållning inför denna källa, som råder bland
historikerna, kom också till uttryck i den litteratur av vetenskaplig halt,
som utkom till 350-årsminnet 1943. I sitt föredrag vid Teologiska
fakultetens högtidssammankomst i Uppsala universitet återgav prof.
K. B. Westman episoden på följande sätt: »Och det var i detta
högtidliga ögonblick som ordföranden enligt en berättare utbrast: ’Nu
är Sverige blivet en man, och alla hava vi en Herre och Gud!’»1
Docenten Hans Cnattingius har följande försiktiga formulering:
»Blott en källa — därtill en av de i allmänhet sämsta — anför de
bekanta orden, med vilka ordföranden skulle ha sammanfattat det
skedda: ’Nu är Sverige blivet en man, och alla hava vi en Herre och
en Gud.’»2 Även professor Sven Kjöllerström har i en uppsats om
Uppsala möte berört samma sak. Efter att ha omnämnt genomgången
av Augsburgska bekännelsen och mötets förklaring att vidbliva denna
skriver Kjöllerström vidare: »Det var i detta sammanhang, som
ordföranden skall ha utropat: ’Nu är Sverige blivet en man, och alla
hava vi en Herre och en Gud.’3 Professor H. Pleijel har en positiv
tolkning, som nedan påvisas. Undertecknad slutligen, som höll
föredraget vid högtidsfirandet i Uppsala domkyrka, avstod helt och
hållet från att använda uttrycket i fråga, emedan jag anser
försiktigheten bjuda, att de tre bästa källornas vittnesbörd tillmätes
vitsord före den sämre D-källan.4

Det kan emellertid vara berättigat att ägna saken någon
uppmärksamhet och söka tillse, vilka öden det välbekanta utropet haft och
hur denna D-källa kommit att få ett så högt anseende och t. o. m.
ansetts vara författad av Nicolaus Olai Bothniensis själv. Den
sistnämnda traditionen var fullt utbildad och till synes oomtvistad vid
tiden för Uppsala mötes jubelfest 1793. Efter denna tid hade den
länge fast burskap i vår historiska litteratur.

1 Knut B. Westman, Uppsala möte och dess betydelse (Uppsala 1943),

s. 22.

2 Hans Cnattingius, Uppsala möte (Uppsala 1943). s. 97.

3 Sven Kjöllerström, Uppsala möte 1593 (Lunds stifts julbok 1943), s. 20.

4 Föredraget publicerat i Sv. Morgonbladet, 22/3 1943.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:12:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1943/0186.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free