Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gunnar Westin, Nicolaus Olai Bothniensis och den s. k. D-källan till Uppsala mötes handlingar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nicolaus olai bothniensis, uppsala mötes handlingar 187
också Stiernman en kort redogörelse om A. J. Messenius. Av detta
att döma hade alltså Heysig-Ridderstierna nära förbindelser med
Messenius-familjen, och omöjligt är icke, att förlagan till
Ridder-stiernas avskrifter verkligen kommit till honom på denna väg.
Men detta kan aldrig bli mera än en förmodan.
Efter allt har man hittills icke kommit längre bakåt än till
Ridder-stiernas avskrifter från 1693, när man sökt handskrifter till D-källan.
Man har sedan fått nöja sig med Ridderstiernas uppgifter om
förlagan, som ingen eljest känner, och man har fått antaga, att
Messenius i slutet av 1640-talet haft någon nu försvunnen handskrift.
Med kännedom om Messenius’ fria hållning i vissa ovan angivna fall
kunde man känna sig osäker även på hans berättelse om Uppsala
möte. Har t. ex. det Uppsala mötes preses tillagda utropet den 5
mars verkligen grund i en existerande källa, eller kunde det vara
formulerat av Messenius? En sådan fråga är ingen orimlighet med
tanke på denne historiografs sätt att skriva. Skulle Ridderstierna
ha fått sin förlaga från Messenius’ historiska kvarlåtenskap, blir
frågan desto mer angelägen. Denna skepticism har sin givna grund
i det sakförhållandet, att de tre bästa och utförligaste källorna från
Uppsala mötes förhandlingar sakna just det av Messenius upptagna
utropet av Nicolaus Olai Bothniensis.
Nu har emellertid en ny omständighet tillkommit, som synes
undanrödja varje misstanke, att vi här skulle ha att göra med en
interpolation av Messenius i slutet av 1640-talet. Professor Hilding
Pleijel har i Odensjö kyrkoarkiv (Växjö stift) nyligen påträffat ett
exemplar av den tryckta Confessio fidei, som var resultatet av
Uppsala möte, och i slutet av denna volym finnes inhäftat en handskriven
kort skildring av mötesförhandlingarna, som visar sig i huvuddragen
vara överensstämmande med D-källans text.1 Det kan icke vara
fråga om annat, än att vi här ha att göra med en gammal handskrift.
Handstilen är av en man, »som lärt sig skriva på 1500-talet», förklarar
en handskriftsexpert i Uppsala (d:r Axel Nelson), men han tillägger,
att handskriften givetvis fördenskull kan vara av en person, som
1 I en efterskrift till ett föredrag om Uppsala möte och den lutherska
bekännelsen har prof. Pleijel meddelat om handskriften. Ny kyrklig tidskrift
1943, häft. 5—6, s. 151 ff. — Genom benäget tillmötesgående från
Pastorsämbetet i Odensjö har volymen i och för undersökning en tid varit upplånad
till Uppsala universitetsbibliotek.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
