Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gunnar Westin, Nicolaus Olai Bothniensis och den s. k. D-källan till Uppsala mötes handlingar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
l8o
gunnar westin
en jämförande granskning av D-källan och de andra, bättre källorna,
och båda ha satt den lågt på värdeskalan.
Spörsmålet om D-källans värde avhänger icke nödvändigtvis av
tiden för dess tillkomst, ehuru en samtidig eller nära samtidig
anteckning givetvis bör vara pålitligare än en senare. Karl Hildebrand
förklarar, att berättelsens författare gör intryck av att ha varit en
obemärkt deltagare i Uppsala möte, men hans framställning gäller
egentligen »endast uppräknandet af personer och fakta». Blott under
de första sessionerna är han mera utförlig och har då ett och annat
eljest okänt att förtälja. »Men hela hans uppfattning utmärkes af
den största ytlighet», och flera uppenbara felaktigheter finnas. Så
upptar författaren t. ex. någon gång tre sessioner på dagen, och till
detta säger Hildebrand: »Äfven om berättelsen är skrifven långt efter
mötet, borde författaren, tycker man, kommit ihåg, att tre sessioner
aldrig höllos på samma dag, utan en eller vanligen två.»1 D-källan
har också uppgiften, att vid ärkebiskopsvalet, som den förlägger
till den 14 mars i stället för den 15, Abraham Angermannus fick
333 och Nicolaus Olai Bothniensis 33 röster, medan de andra
källorna ha resp. 243 och 38.2 Andra olikheter och fel motivera det
omdöme, som Karl Hildebrand har om denna källa och som i början
av denna uppsats citerades: Den »förefaller att vara den sämsta av
alla».
När därför denna källa ensam av alla också upptar det utrop,
varmed mötets preses den 5 mars skulle ha avslutat förhandlingarna
om Augsburgska bekännelsen, måste man fråga sig, om i ett så
dramatiskt ögonblick en dylik högtidlig förklaring verkligen kunde ha
avgivits, utan att någon av de tre utförligare och bättre källornas
författare skulle ha upptecknat den. Om det hade varit blott en
utförligare och noggrannare källa, som saknat detta utrop, kunde
man lättare hysa tilltro till den kortare och opålitligare källans
uppgift, men det faller sig svårt att under förhandenvarande
omständigheter göra det. En sådan verkningsfull klimax kunde ju icke ha
undgått de upptecknare, vilka ha gett oss de utförliga och i Svenska
riksdagsakter tryckta relationerna av Uppsala möte. Då måste man
1 HT 1893, s. 98 f.
2 Ibdm, s. 110. Odensjö-handskriften har också mycket tydligt siffrorna
333 och 33, varför Hildebrands förmodan, att siffran 33 i R skulle vara
avskrivningsfel för 38, synes osannolik.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
