Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Meddelanden och aktstycken - Sverker Ölander, Den Eurén-Snellmanska samlingen i Uppsala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den eurén-snellmanska samlingen i uppsala
195
stått fadder till deras yngsta barn, som fått just namnet Axel efter
honom.
1 slutet av september 1811 begynte det andra skedet i Euréns liv —
skoltiden i Västerås. Att han kom att tillbringa sina skolår i denna
stad berodde därpå, att dåvarande rektorn vid stadens trivialskola,
magister Daniel Arosenius1 på grund av gammal vänskap till Brita
Eurén erbjöd sig att i sitt hem mottaga hennes son, vilket erbjudande
hon enligt sonens uppgift tacksamt mottog. I detta avsnitt av sina
memoarer2 ger nu författaren många goda inblickar i dåtida skolliv,
och vi få följa honom på en hel del resor och utflykter. Här berättar
han även om hur han genom rektor Arosenius’ utnämning till
kyrkoherde i Söderbärke blev i tillfälle knyta närmare förbindelser med
den bvgd, där hans förfäder verkat och där han själv skulle få
tillbringa de sista decennierna av sin levnad.3
Vårterminen 1822 blev Euréns sista termin vid Västerås
gymnasium och skildringarna från denna tid, då han i sin egenskap av
»notarius» var elevkårens talesman, utgöra en mycket god
komplettering av alla de skolminnen från förra århundradet, vilka under
årens lopp publicerats.4
Sedan Eurén avslutat gymnasieundervisningen fick han på
dåtida manér bege sig till universitetet för att avlägga studentexamen,
vilken absolverades i Uppsala den 10 oktober 1822. Härmed begynte
1 Daniel Arosenius (1764—1838), rektor i Västerås 1804, kyrkoherde i
Söderbärke 1816. Muncktell, a. a., II (1844), s. 132 f.; Ljungberg, a. a.,
II, s. 5 f. — I den inledande genealogiska avdelningen i sina Minnen har Eurén
ägnat släkten Arosenius en noggrann utredning och dess relationer till
släkterna Nordforss och Eurén.
2 I, ss. 117—226.
3 Redan i inledningen till sina Minnen skriver Eurén: »Under tvenne
temligen vidt åtskilda perioder af den tid dessa anteckningar omfatta, . . . skolen
I finna en trakt företrädesvis utmärkt såsom en slags medelpunkt för
personer och händelser, . . . Trakten är Söderbärke. Vid densamma voro min
moders och hennes anhörigas märkeligaste minnen fästade, och vid den äfven
mina egna.» I, s. 2 f.
4 Året 1822 kallar Eurén det märkligaste han hitintills upplevat och
skriver därom: »Det är året för mitt Notariat vid Gymnasium, för min första
kärlek, för mitt nära vänskapsband med Carl Böttiger, likasom sednare med
Henrik Munthe (se s. 205 not 4), för min skiljsmessa från Vanbo (där E. under
flera år varit informator), och sålunda på visst sätt från Söderbärke-huset, samt
för mina första steg på den akademiska banan.» I, s. 212.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
