Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Granskningar och anmälningar - Joh. Lindblom, Ekklesia (Docent Olof Linton) - Ragnar Askmark, Svensk prästutbildning fram till år 1700 (Docent David Lindquist)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’272
granskningar och anmälningar
på ekklesia som Guds folk, kan man i ekklesia se en rent »mänsklig’) faktor.
Motsättningen uppkommer, när man applicerar den kristet-teologiska
aspekten på Kristus men en profan på församlingen, i stället för att
antingen resonera helt profant, då varken Kristus eller församlingen har
något »gudomlig» kvalitet, eller helt teologiskt, då båda ha en religiös
dignitet. Sambandet mellan Kristus och ekklesia är enligt NT för starkt
för att man däremellan skulle dra någon skarp gräns — detta samband
har ju också Lindblom i sitt arbete mycket starkt framhävt.
Till sist endast ännu en reflektion. Ett led i författarens försök att
komma ifrån obehörigt inflytande från dagens ståndpunkter och debatt
är, att han undviker orden »kyrka» och »ämbete». Det kan vara något
riktigt i detta, men när författaren närmare anger varför han undviker
dessa termer, synes han mig icke vara alldeles lycklig. Som exempel på
vanskligheten att bygga ordtolkningen på etymologier — det är i
sammanhanget närmast fråga om ekklesia — anföres just ordet »kyrka»
(s. 9). Det skulle enligt Lindblom inte vara mycket klargörande, om man
vet att ordet egentligen betyder »något som hör Herren till». Motsatsen
är fallet. Som Lindblom själv i andra sammanhang utför, hör det ju
till ekklesias väsen, att den är Kristi församling (s. 11, 32 ff.). Så kunde
man kanske i stället för att undvika ordet »kyrka» som en smitta på nytt
gjuta något av det ursprungliga innehållet i det. Då slapp man höra
de »högkyrkliga» använda ordet kyrka i sådana sammanställningar som
»kyrkokristen» och slapp också höra de »lågkyrkliga» påstå att kyrkan
skymmer Kristus etc.
Såsom framgår av det ovan sagda kan jag inte i allo dela de lösningar
på problemen som Lindblom ger. Å andra sidan måste jag dock säga
mig att Lindblom fäst uppmärksamheten på en del problem, som ännu
icke fått en tillfredsställande utredning. Det är sant, att problemen äro
gamla. Men somliga ha kanske börjat tro att hela problemkomplexet
nu var klart, så att vi kunde gå direkt till den praktiska tillämpningen av
definitivt vunna resultat. Så enkelt ligger inte saken till och genom
Lindbloms bok ha vi fått en hälsosam erinran därom.
Olof Linton.
Ragnar Askmark, Svensk prästutbildning fram till år iyoo. Akad.
avhandling (Samlingar och studier till svenska kyrkans historia
7) XXVII 377 sid. Svenska kyrkans diakonistyrelses bokförlag,
Stockholm 1943. Pris kr. 7: 50.
Den svenska prästutbildningen har icke tidigare fått en
sammanhängande och grundlig skildring. Ragnar Askmark har i sin
gradual-avhandling tagit upp till behandling detta centrala och betydelsefulla
problem.
Det första kapitlet: »Från domkyrkan till gymnasiet», inleder förf.
med en skildring av medeltidens prästutbildning. Vid stiftsskolorna, där
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
