Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Granskningar och anmälningar - Joh. Lindblom och H. Pleijel, Observationes Strengnenses, utgivna med inledning och kommentar (Docent Olof Linton)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’272
granskningar och anmälningar
riksdagen i februari och mars 1600, ehuru de officiella källorna intet ha
att förmäla därom. I varje fall utfärdade hertig Karl den 18 maj 1600
ett brev i frågan: Han har för avsikt att på nytt upplägga den svenska
bibeln men innan detta sker bör densamma »af någre gode män her in
rijkes öffwersees och medh thz latinske, gräske, och hebraiske texten
confirmeras och corrigeras». Denna order vann anmärkningsvärt fort
efterföljd och redan den 6 juni sammanträdde de utsedda granskarna,
nämligen Strängnäsbiskopen Petrus Jonae, kyrkoherden mag. Nicolaus
Petri i Strängnäs, kyrkoherden Olaus Martini i Nyköping och
superintendenten i Mariestad Matthias Marci (Molitaeus), alla tillhörande
her-tigdömets prästerskap. Arbetet torde ha gått så till att man i ett exemplar
av Gustav Vasas bibel införde de föreslagna förbättringarna. Detta
exemplar har tyvärr gått förlorat men vi äro i alla fall väl underrättade
om de införda rättelserna genom anteckningar av kommissionens
sekreterare, en ung teolog vid namn Laurentius Raimundus (av utgivarna
kallad handskrift A) och några avskrifter av de avskrifter, som sändes
till olika stifts prästerskap för granskning och konfirmation
(handskrifterna B och C). Kommissionens arbete gick ganska raskt undan och
redan inom ett år från instruktionens utfärdande avslutades arbetet den
21 april 1601. Bland de faktorer som påverkade kommissionens arbete
kunna följande nämnas. För det första instruktionen, som hade en klart
biblicistisk motivering, grundtexten skulle fälla utslaget — ingen annan
förebild nämnes. Hertigens ideal var, såsom framgår av senare
yttranden i ärendet, en översättning »verbum de verbo». För det andra den
föreliggande översättningen, som skulle bilda grundval och endast där
så erfordrades »korrigeras». För det tredje den redan stadgade lutherska
traditionen inom Rikets prästerskap. För det fjärde den lärdom och de
lärda verk man förfogade över. För det femte brådskan. Både hertigen
och prästerskapet voro angelägna om bibelbristens snara hävande. Att
förena dessa egentligen rätt olika krav var ingen lätt sak, men
kommissionen har på sätt och vis lyckats därmed och detta genom att
väsentligen hålla sig till de revisioner av den tyska lutherbibeln, som Luther
själv genomfört. Därigenom bevarade man det lutherska arvet,
därigenom bevarade man kontakten med den äldre Gustav Vasa-bibeln, som
ju i stor utsträckning byggde på Luthers äldre översättningar (t. o. m.
1539), därigenom kunde man också i viss grad tillfredsställa det
bibli-cistiska kravet på verbal överensstämmelse, ty en stor del av de rättelser
Luther själv genomfört voro dikterade av strävan att komma originalet
närmare. Slutligen kunde man på detta sätt begränsa den lärda
uppgiften till sådana proportioner att arbetet kunde genomföras på rimlig
tid. Det valda arbetssättet gjorde alltså en dubbel tjänst. A ena sidan
underlättades härigenom kommissionens arbete, å den andra sidan måste
resultatet ha stora utsikter att slå igenom.
Det såg också till att börja med ut som om kommissionens arbete
snart skulle sätta frukt. Anmärkningsvärt snart föreligga positiva
yttranden från flera stifts prästmöten. Men sedan stockar sig det hela till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
