Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Granskningar och anmälningar - Joh. Lindblom och H. Pleijel, Observationes Strengnenses, utgivna med inledning och kommentar (Docent Olof Linton) - S. Lindroth, Paracelsismen i Sverige till 1600-talets mitt (Docent Carl-Martin Edsman)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’272
granskningar och anmälningar
hade eljest fått orimligt stora proportioner och vinsten hade varit ringa.
Nu får man i varje fall alla de läsarter, som kunna ha influerat på
kommissionens arbete. Samlandet, noterandet och i förekommande fall
införandet i noterna av detta stora material har utgivaren och
kommentatorn löst med förebildlig akribi och med ett skarpt öga för också de minsta
varianters indikatoriska betydelse.
En fråga har under läsningen av arbetet trängt sig på mig. Enligt
utgivarna har kommissionen för sitt arbete haft tillgång till »det gamla
rikhaltiga domkyrkobiblioteket». Man undrar då, om utgivarna
företagit några undersökningar utöver Tönnes Klebergs förut gjorda
efterforskningar (KÅ 1934, s. 231) för att om möjligt uppbringa just de
exemplar som kommissionen vid sitt arbete nyttjat. Utgivarna nämna inte
ett ord om att ett sådant försök gjorts. De citera uppenbarligen exemplar,
som de kommit över på annat håll och som så nära som möjligt böra
sammanfalla med dem kommissionen använt. Men ibland dem finnas
också editioner, som kommissionen ej kan ha brukat, eftersom de
utgivits först efter dess verksamhetsår.
För övrigt kunde man ju på nästan varje punkt fördjupa sig i
diskussioner. Det är förunderligt att dessa små varianter, som först synas
inte vara värda en not, plötsligen kunna. få ett sådant intresse, att man
vill ha reda på mer, för att få hela saken klar. Det lilla blir signifikativt.
Oupphörligt möter man problem, som se ganska små och betydelselösa
ut, men vilka som exempel på olika tiders tolkning, olika
tolkningsmöjligheter ocli olika återgivningsmöjligheter ha ett betydande intresse för
kyrkohistorien, exegeshistorien, språkforskningen och
översättningstekniken. Kyrkohistorikern kan iakttaga, hur en medvetet biblicistisk
tankegång här gör sitt inträde i svensk frombetshistoria, exegeshistorikern
finner, hur man försöker utnyttja en stor part av Europas dåtida
exe-getiska lärdom, språkhistoriskt är det intressant att se hur hastigt
språket redan på den tiden kunde utveckla sig, översättningstekniskt är
det av intresse att iakttaga, på vilka vägar man söker återge
grundspråkens för oss främmande vändningar.
Om denna med synnerlig omsorg utarbetade utgåva av vår första
bibelkommissions arbetsresultat inte precis kan intressera en större
allmänhet, har den dock ett ärende till åtskilliga olika fackområden.
Olof Linton.
S. Lindroth, Paracelsismen i Sverige till 1600-talets mitt. Akad.
avh. Uppsala 1943 (= Lychnos-Bibliotek 7). 540 s. Pris häft.
kr. 12: 50, klotband kr. 15: 50.
Det förnämliga och grundlärda arbete, som den lärdomshistoriska
forskningen berikats med genom Lindroths doktorsspecimen, kan göra
anspråk på intresse inom de mest skilda kretsar. Detta beror till stor
del på ämnets natur: 1600-talets akademiska bildning är universell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
