Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Granskningar och anmälningar - Erik Hörnström, Anders Odel (Densamme)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’272 granskningar och anmälningar
för att studera sidenfabrikation och då ett andra skede i Odels liv får
anses begynna. Det första kapitlet — barndoms- och studentåren —
för oss till en gammaldags miljö i Västergötland, där den tidigt faderlöse
Anders Odel sitter och lyssnar till sin farbroders och gamla karoliners
utläggningar om tidens förfall. Odel blev sålunda tidigt förtrogen med
de patriotiska strömningar, som fingo sitt uttryck i Sinclairs visan. Förf.
säger, att fromheten i denna krets var karolinsk, »kanske också med ett
drag av krigsfångarnas pietism» (s. 10). Anders Odels egen religiositet
är det under tiden före Sions Sånger svårt att få något grepp om. Om
man bortser från några begravningsvisor är hans produktion denna tid
främst av nationell art. Hans stora verk Sinclairsvisan, som kom till
dessa år, behandlas självfallet utförligt av Hörnström. Huru intressant
denna framställning än är, torde en anmälan i denna publikation kunna
ha rätt att gå förbi den och stanna blott vid bokens kyrkohistoriska
partier och framför allt då avsnittet om Sions Sånger (kap. IV s. 102—162).
Man har tidigare stått mycket villrådig beträffande namnet Anders
Odhelius, som mött i några gamla författarförteckningar till Sions Sånger.
Nils Jacobsson påpekade, att därmed kunde avses Sinclairsvisans
författare men fann detta osannolikt med hänsyn till arten av dennes
författarskap. Hörnström har med nytt material och nya synpunkter
belyst frågan och kommit till ett resultat, som måste betraktas som fullt
säkert.
Förf. visar, att Anders Odhelius i augusti 1738 inskrevs i Västgöta
nation i Uppsala och att samme Odhelius därefter verkade som
informator i Stockholm 1740 och troligen fortsatte därmed 17.44 (s- 25
f-)-Som förf. utreder, har Odhelius i Stockholm haft goda förbindelser med
ledande herrnhutare som Thore Odhelius och Johan Christofer
Holmberg. Förf. pekar vidare på, att en västgötastudent Odhelius finnes
nämnd i herrnhutaren Olof Grens förteckning från omkring 1745 över
ett seminarium av väckta studenter. Då det i Uppsala vid denna tid
icke fanns någon annan västgötastudent med detta namn, kan det icke
betvivlas, att den åsyftade var just Anders Odhelius. Det måste således
anses som ett faktum, att Anders Odhelius denna tid räknats som
herrnhutare. Därmed är dock icke bevisat, att Odhelius medverkat i Sions
Sånger. Härför fordras först en prövning av de bevarade
författarupp-gifternas trovärdighet. Förf. har företagit en dylik, s. 114—118. Han
har funnit sex källor med uppgifter om författarna till Sions Sånger,
nämligen 1) initialerna i den första samlingen 1743, 2) Lidéns anteckningar
av namnen i ett exemplar av hela samlingen 1748, 3) en systematisering
av dessa uppgifter i Lidéns samlingar (U 144, UUB), 4) ett exemplar av
1787 med författarna antecknade, enligt Hörnström av prosten Johan
Waetterdahl, 5) ett exemplar av en upplaga 1867 samt 6) en förteckning
i några »Enfaldiga Werser» i Linköpings stifts- och landsbibliotek, av
förf. daterade till mitten av 1700-talet. Efter en kortfattad jämförelse
mellan dessa fastslår förf., att Lidén är »den säkraste sagesmannen».
Sedan följer en undersökning av vilka sånger, som redan förut voro tryckta,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
