Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Nils Beltzén, Den kyrkliga försvenskningen av Jämtland-Härjedalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
182 nils beltzén
hända diskuteras1, men annars borde man onekligen ha rätt svårt
att bortse från det angelägna för danskarna att på något sätt avveckla
det månghundraåriga svenska inflytandet över bygden kring
Storsjön. Ett knappt decennium senare föreligga likväl ojäviga
vittnesbörd om hur kursen nu var lagd. I tvenne kungliga brev av år 1585
skymta tydligt den begynnande fördanskningen. Det förra bestämmer
sålunda, att präster hädanefter ej vidare skola tillsättas efter
böndernas önskan, utan dessa ärenden skola verkställas av
superintendenten i Trondhjem eller, med dennes råd, av prosten i Jämtland, så
att där utväljas för prästbefattningarna män »af vore egne infødte
Underdaner». Av det senare brevet framgår, att det var regeringens
avsikt att tillse, att det i avgångna prästers ställe skulle tillsättas
allenast danskar och »ikke anden Nations Personer».2 Denna
inställning förblir den avgörande och leder till att vid tiden för
Brömse-brofreden det högre prästerskapet med få undantag är rent danskt
eller norskt, medan i kaplanernas led en del infödda jämtar alltfort
möta.3
Ännu en kortare period av svenskt herravälde över Jämtland hade
då förevarit, nämligen under den s. k. Baltzarfejdens år 1611-13,
då svenskarna stodo som segrare i landet. Under inflytande av
det militära bakslaget flydde eller fördrevos alla jämtska präster,
som voro av dansk eller norsk extraktion, till Norge. De
kvarblivande svenska kyrkoherdarna, vilka endast voro två till antalet,
avlade i Stockholm jämte representanter för allmogen trohetsed till
Sveriges konung.4 Dessförinnan hade Karl IX tillställt ärkebiskop
Kenicius en uppmaning att »wtsökie til tiugu skickelige Perssoner
både til Kyrkioherdar och Cappellaner», vilka kunde intaga de
fördrivnas platser. Till kyrklig chef över det nyvunna området
förordnades hovpredikanten och magistern Jonas Palma, som i egen-
1 Bull, a. a., s. 200 f. G. Hasselberg, Frösö trivialskola, s. 4 f.
2 G. Hasselberg, a. a., s. 8.
3 B. Hasselberg, Till Jämtlands och Härjedalens herdaminne,
Forn-vårdaren, IV, s. 74 ff.
4 Bygdén, a. a., III, s. 210. De båda svenska prästerna få i sina
kolla-tionsbrev löfte om »samme Wnderholdh frijheet och wilckor», som deras
företrädare årligen haft. RR 30 nov. 1611, RA. I ett svar på en jämtarnas
skrivelse utlovas åt alla och envar, som underordnar sig, att de skola hållas vid
Sveriges lag och sina gamla friheter samt icke betungas utöver tidigare pålagor.
RR s. d. Se också RR 27 jan. 1612. Jfr ss. 175, not 6 och 176, not 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
