- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Fyrtiofjärde årgången, 1944 /
176

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Nils Beltzén, Den kyrkliga försvenskningen av Jämtland-Härjedalen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

186 nils beltzén

och yrkandet kom igen strax efter Brömsebrofredens
avslutande1.

Grundvalen för prästens existens utgjorde dock icke dessa nu
nämnda inkomster, utan den bestod i nyttj anderätten till en
prästgård med dess jordar och beten. I hithörande hänseende har
utvecklingen i Sverige och Jämtland gestaltat sig olika efter Stettinfreden.
Redan Upplandslagens kyrkobalk hävdade, att allmogens
byggnadsskyldighet på prästbolet var 7 »laga hus», vilken regel ej heller senare,
så länge den gamla ordningen bestod, blev bestriden. Efter 1570
utsattes givetvis Jämtland för inflytelser från norsk rättstradition,
vilken också i stort trängde igenom före verkställandet av
Brömsebro-freden, även om man kan konstatera, att reminiscenser i detta
hänseende från svensktiden ännu strax före 1645 levde upp i vissa
sammanhang.2 I Norge gällde alltifrån begynnelsen ur prästerlig synpunkt
vida ogynnsammare bestämmelser rörande sockenmenigheternas
byggnadsskyldighet på prästgårdarna. Sålunda var aldrig i norsk
lag större byggnation påbjuden än en »Borgestue», en »Herre-Kammer»
och en »Stald», vilka tre hus f. ö. icke voro avsedda för prästens
uteslutande bruk utan dessutom skulle användas även av socknens
folk vid samling till gudstjänster och vid stämmor av olika slag. Till
följd härav kom prästernas privata byggnadsverksamhet och
gårdsförvärv att spela en stor roll och föranledde ej sällan vidlyftiga
förhandlingar för att inte säga tvister, så snart ett pastorat skulle
övergå i andra händer.3 Av särskild betydelse synas dessa hemman
ha varit för prästänkornas försörjning. På ett tidigt stadium efter
övergången till Sverige har prästerskapet i Jämtland och Härjedalen
hos Kungl. Maj:t supplicerat angående rätten till sju prästgårdshus
enligt svensk lag och om skattefrihet för de egna gårdarna.3 Detta
blev också ett av de problem, som mag. Petrus Steuchius, den år
1647 nyinrättade superintendentians i Härnösand förste chef, kom
att taga itu med, då han redan år 1648 gjorde en längre
visitations-resa genom denna del av sin dieces.5

1 Se s. 213. Myndigheternas ställningstagande lika vid de båda
tillfällena.

2 Beltzén, a. a., 212 ff.

3 Beltzén, a. a., passim.

4 Jfr s. 213 f.

6 Beltzén, Superintendenten mag. Petrus Steuchius’ visitationer i
Jämtland och Härjedalen, Fornvårdaren VIII: 3, 229 ff.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:12:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1944/0186.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free