Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Nils Beltzén, Den kyrkliga försvenskningen av Jämtland-Härjedalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den kyrkliga försvenskningen av jämtland-härjedalen 177
Åtskilliga kyrkoinventarier från tiden före 1645 ge klara besked
om att på kultens och de kyrkliga förrättningarnas gebit praktiskt
taget intet svenskt arv fanns kvar, när försvenskningens dagar på
allvar stundade. Ytterst sällan finnas några svenska kyrkliga
böcker antecknade från denna tid, och där de verkligen förekomma,
äro speciella skäl för handen. Säkerligen voro icke bestånden av
svenska böcker i kyrkoarkiven i något hänseende märkvärdiga, men
det måste dock ha funnits en bibel, en handbok och en psalmbok i
de flesta kyrkor. Den så gott som absoluta bristen på svenska
bokminnen från angivna tid kontrasterar skarpt mot de påfallande
talrika exemplen på länge bevarade danska kyrkliga böcker även
efter det försvenskningen klart fattats i sikte av alla myndigheter.
De danska ämbetsmännen gjorde i sitt daniseringsnit härutinnan
förvisso väl ifrån sig, vilket omdöme torde stå sig, om man ock tager
hänsyn därtill, att 1600-talets litteratur flyter mycket rikligare till
än reformationsårhundradets.1
Gudstjänsten, de prästerliga förrättningarna och övriga
förhållanden tillhörande det andliga området blevo förstås föremål för
lagstiftning. När Jämtland kom även i kyrkligt hänseende under
Danmark, började man givetvis att på det landskapet tillämpa
gällande dansk kyrklig rätt. Vid denna tid hade sedan länge i
Danmark funnits en kyrkoordning, den s. k. »rette Ordinantz», vilken
utfärdats 1539 med giltighet jämväl för Norge, ehuru det vid
utgivandet för detta lands räkning gavs löfte om en egen kyrkorätt, eftersom
särskilda förhållanden så påfordrade. Detta löfte infriades dock
först 1607, då Kirkeordinantzen utgick av trycket. Då denna
likvisst icke, som man väl hoppats, kom att ge besked i alla
detaljfrågor, vilka kommo på tal, utgav Christian IV 1643 sin »store reces»,
varigenom ett mera fast rättsligt grundlag var skapat. Visserligen
var sistnämnda lag inte gammal i Jämtland, när detta landskap
övertogs av Sverige, men då recessen dels stadfäste den kyrkliga praxis,
som under årens lopp utbildat sig, ^dels byggde på äldre kungliga
förordningar2, torde man våga sluta sig till att dess bestämmelser
mycket snabbt efter kodifieringen tillägnades av berörda myndigheter
samt av församlingarna.
1 Kyrkoinventarier från ett flertal kyrkoarkiv, ÖLA. Se s. 173 jämte noter.
2 Bang, Den norske Kirkes Historie, ss. 329 f. och 363.
12—44574 Kyrkohist. Årsskrift 1944
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
