183 (Kyrkohistorisk Årsskrift / Fyrtiofjärde årgången, 1944)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Nils Beltzén, Den kyrkliga försvenskningen av Jämtland-Härjedalen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

den kyrkliga försvenskningen av jämtland-härjedalen 183

repa åtgärden från Baltzarfejdens dagar, alltså att på nytt upprätta
en jämtländsk superintendentia? Tyvärr kan detta spörsmål inte
med absolut säkerhet avgöras, men premisserna äro likväl så många,
att en positiv slutsats, rymmande stor sannolikhet, torde kunna
dragas. I de få bevarade källorna utsäges icke direkt, att man skulle
vara betänkt på upprättandet av en jämtländsk superintendentia, i
stället diskuteras ingående tillsättandet av en prost över den härtagna
landsändan, men icke desto mindre anar man, när personvalet
kommer på tal, att myndigheterna lägga den största vikt vid lösningen
av den kyrkliga förvaltningsfrågan i Jämtland och Härjedalen.
Diskussionen hinner emellertid ej bli slutförd, eftersom det svenska
herraväldet över de erövrade landskapen denna gång blev så
kortvarigt. Och när samma omständigheter på nytt aktualiserats, låg
saken till på ett annat sätt. Men därom må den närmast följande
skildringen ge besked.

De jämtländska prästerna drogo sig som sagt nästan samt och
synnerligen undan till Norge, när svenskarna trängde på. I de
bort-dragandes ställe måste nödvändigtvis andra träda in, den saken stod
klar för alla, och redan i den förut citerade resolutionen av 29 mars
1644 till Fleming möta därför bestämmelser härom (punkt IX):

»Eftter alle Präster j Jemptelandh ähr förrymbde medh hustrur och
barn öfwer åth Norge; Så will hennes Kongl. Maij:tt låta skriffwa
Erchie-bispen till, att han wthan långt drögsmåll förordnar dijt gode och
skic-kelige män, som för Kyrckioherrdar och Cappelaner wthj dee afwickne
Prästers ställen brukas kunne, såsom och een tiänligh man till Prost.»

När denna skrivelse kommit Uppsala domkapitel tillhanda går ej
att få veta, enär den icke finnes bevarad i dess arkiv ej heller är
införd i Riksregistraturet, men det kan inte ha tövat lång tid, innan
ordern verkligen avgått, ty så snart som den 13 april, alltså endast
två veckor senare, avsändes ett nytt brev till Uppsala, i vilket
erkännes mottagandet av en skrivelse från ärkebiskopen, överbringad
genom personligt bud, nämligen regementspastorn Olaus Nicolai1 samt

1 Olaus Nicolai fick 28 april 1644 konfirmation på Sunne gäll. Han torde
vara åsyftad i resolutionen av 29 mars 1644, i vars IX punkt rådet utlovar, att
nog »skall den RegementzPrästen wnder Helsingarne som KrigzRådet j sine
Punchter jhugkommer och recommenderar, inthet förgätin blifwa». Jfr Bygdén,
a. a., IV, s. 39.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sun Dec 10 14:12:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/kyrkohist/1944/0193.html

		Kyrkohistorisk Årsskrift / Fyrtiofjärde årgången, 1944 / 183 (1900) Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|