- Project Runeberg -  Kyrkohistorisk Årsskrift / Fyrtiofjärde årgången, 1944 /
194

(1900)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Nils Beltzén, Den kyrkliga försvenskningen av Jämtland-Härjedalen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

i8o

nils beltzén

»medh elliest widhengiande förmaning», att han »eij allenast för Gudz
ähra, och hans församblings, dhersammestädes, wpbyggelse och
förmaning, will be:te Condition acceptera» utan också, att han med det första
måtte förfoga sig »till Consistorium, therifrå till Stocholm, ther på
annamma bekrefftelse och Confirmation».

Emellertid ser han sig i sitt svarsbrev av den 22 maj av flera skäl,
vilka han omsorgsfullt uppräknar, tvungen att »på dhett
ödmiuke-ligeste betacka för thenne gunstige adfection». Men i Norrland,
framhåller han, borde det finnas

»månge wyrdige Prästmän–– — medh anseende aff autoritet, long-

ligh Experientz wthi kyrkesaker, och andre qvaliteter högt begåffwade»,
som bättre kunde betjäna ämbetet »hälst wthi then provinsien
Jempte-land, ther församblingarne för sine förre predikanters oflijt och
försummelse skull så ähr aff sigh kompne, att them till andre wälformerade
församblingers bruk, skick och godhe ordninger reducera, will i sanning,
fast store och owphörlige difficulteter föllia medh».1

Någon påtryckning på Rozelius för att likväl få honom att åtaga
sig uppdraget eller nya förordnanden för andra torde knappast ha
förekommit, då det militära läget snart kastades om.2

Under den korta tid, som den svenska militären hade makten i
Jämtland år 1644, medhunnos alltså ändock vissa åtgärder
beträffande landskapets kyrkliga administration, även om de allra flesta
ej kommo utöver det förberedande stadiet och den viktigaste —
angående prostbefattningen — inte ens kunde på papperet vidtagas.

1 Ibid. Ärkebiskopens brev till Rozelius finnes bevarat varken i original
i Njurunda, resp. Piteå, dit den senare 1650 flyttade, eller i avskrift i Upps.
domkap. arkiv, ULA. Förfrågning i Tuna, Medelpad, där ännu en del av
prostarkivet förvaras, har även lämnat negativt resultat.

2 I ett senare brev av 14 juni har Rozelius återkommit till ärendet, vilket
vid denna tidpunkt likväl ej längre hade aktualitet. »Sedhan betackar nu som
tillförenne H. högw:tz gunstige till migh för dhetta ankompne wocation till
Jemptelandz inspection; fast ödmiukeligare än tillförenne ännu bönfallandes,
att H. högw:htt eij min Mootwilligheet (att iagh eij strax effter wocationens
ankompst kunde comparera wthi Wpsala) hwilken (deum testor) herwthinnan
ingen ähr; wthan heller min olägligheet, synnerligen min kröps–- —-
passioner –-ähr iagh finnatt framdeles att begiffwa migh till Wbsala, och

wthi ödmiukheet medh H. högw:htt her om anställa ett Muntligh Conferens,
hälst emedan widh thenne Jemptelandz inspection fuller någott infaller, som
driffwer ett nogre betänkiande och elliest een godh Consideration» (Härnösands
domkap. arkiv, manualhandl. 1644).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 14:12:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kyrkohist/1944/0204.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free