Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Nils Beltzén, Den kyrkliga försvenskningen av Jämtland-Härjedalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den kyrkliga försvenskningen av jämtland-härjedalen 211
det i varje fall icke. Kommande händelser skulle också visa sig
verifiera detta.
Transporten av brevet till biskop Bredal tog en dryg vecka, och
om man räknar med att samma tid åtgått för dennes svar att komma
fram till prosten Drake i Brunflo, så skulle, när Jämtlands präster
voro färdiga att taga ståndpunkt beträffande sitt handlande i det
för dem kinkiga läget, tiden ha framskridit till bortemot den 20
okt., och innan man hunnit diskutera igenom saken samt fatta ett
enhetligt beslut, torde måhända ytterligare någon vecka ha förgått.
Men under tiden hade de svenska myndigheterna börjat vidtaga
anstalter för definitivt inlemmande av Jämtland och Härjedalen med
Sverige jämväl i förvaltningshänseende. Den 8 okt. 1645 utfärdas
nämligen kunglig fullmakt för landshövdingen i Koppar bergslagen,
Salbergs och Näsgårds län, Johan Berndes, »att resa till Jämptelandh»
samt den 31 i samma månad för svenska kronans räkning mottaga
landet, som då med andlig och världslig jurisdiktion skulle bliva
Sverige »inrymbt»1, och följande dag, alltså den 9 okt., avgår till
honom en utförlig instruktion rörande hans förrättningar vid nämnda
tillfälle.2 Efter diskussion i rådet angående ny länsindelning i
Norrland i anledning av de förvärvade områdena3, utställes den 18 okt.
kunglig fullmakt för överste Hans Strijk att vara landshövding över
Jämtland, Medelpad och Ångermanland tillika med ett memorial
innehållande närmare förhållningsorder i ämbetet. Härjedalen
däremot sammanfördes med Gästrikland och Hälsingland och kom
sålunda under landshövding Ivar Nilsson i Gävle. Strijk förlade sitt
ämbetssäte till Härnösand, varav stundom benämningen
»Härnösands län», vilket ägde bestånd till året efter hans död 1653, då det
återgick under Gävleborgs landshövdingedöme.4
Såsom tidigare är påtalat, intaga de svenska riksmyndigheterna
en anmärkningsvärt moderat hållning gentemot de erövrade
provinserna. Samma inställning kan iakttagas dels i instruktionen till
Berndes, dels i memorialet till Strijk. Bakom denna står alldeles
säkert rikskanslern Axel Oxenstierna, ty han deltager med synbarligt
intresse i de förhandlingar, som beröra Jämtland, och det är ganska
visst, att han personligen i sitt kansli låtit sätta upp inte bara den
1 RR 8 okt. 1645, RA. 2 RR 9 okt. 1645, RA.
3 SRP, 5 och 15 sept. 1645, XI, ss. 186, resp. 196.
4 Behm, a. a., s. 118 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
