Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Nils Beltzén, Den kyrkliga försvenskningen av Jämtland-Härjedalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den kyrkliga försvenskningen av jämtland-härjedalen 207
»at E. E. täcktes Nådeligen at wnderrätta migh om här i landet eftter
den Swenske eller Norske lagen Tingh och Rätthållandhe anordnas skole,
eftter dhe här till i landet eftter den Norske lagen sigh hafwa måste rätta».1
I själva verket rådde nog på rättsväsendets område egentligen
särdeles orimliga förhållanden med tanke på att de båda erövrade
landskapen nu i alla fall skulle vara svenska, även om det inte gärna kan
vara sant, som förmodats2, att norsk lag därstädes gällde till 1734.
Som ytterligare bevis för detta egendomliga förhållande kan tjäna
ett domsutslag vid landstingets förhandlingar i Sveg den 7 mars
1648, vid vilket tillfälle själva landshövdingen Ivar Nilsson från Gävle
var närvarande:
»Effter en dom ähr fält emellan Christin Jonsdotter och Rolff Olofss och
Lars Olofsdotter om arffueskiftte dem emellan att de halfparten hwar
erfwa skole, Dy blif:r man widh samme dom och låter dem effter Noriess
Lagh erffua, effter dedh ähr skeett mädan de wnder Noriess Crono legatt
haffua.»3
Även en strid om byggnadsskyldigheten å prästbolet i Offerdal, som
pågick under hela senare delen av 1600-talet, vittnar vältaligt om
hur osäkert rättsläget var och hur obenägen man var att helt frigöra
sig från den dansk-norska rättstraditionen.4
De jämtländska prästdelegaterna befinna sig, som nämnt, senast
den 13 dec. 1645 i Stockholm i och för underhandlingar om
privilegierna.5 Sina supplikationer och petita ha de redan då inlevererat6,
och dessa bli angivna dag upplästa i rådet av rikskanslern själv. På
dennes förslag bestämdes det tydligen, att landshövding Berndes
jämte hovkanslern Nils Nilsson Tungel »skulle medh dem conferera och
remonstrera dem ibland annat utskrifningen vara nödigh». Sådana
underhandlingar ha försiggått under en veckas tid, och därvid, det
kan man förstå, rörde det sig inte endast om de kyrkliga ärendena
utan också om allmogens besvär, ty när frågorna slutgiltigt behandlas,
och det sker i rådet den 19 dec., avgöras spörsmålen av båda kate-
1 Strijk till A. Oxenstierna 5 nov. 1645, Oxenstiernska samlingen, RA.
2 Daae, a. a., s. 101.
3 Landstingsprotokoll, Härjedalen, a. dat. 1648, ÖLA.
* Beltzén, En segsliten byggnadstvist i Offerdal, a. st.
5 SRP a. dat., XI, s. 257.
6 Finnas troligen icke bevarade. Jfr s. 182, not 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
