Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Nils Beltzén, Den kyrkliga försvenskningen av Jämtland-Härjedalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den kyrkliga försvenskningen av jämtland-härjedalen 215
kommit till Uppsala, gjort den ytterligare resan till Stockholm och
där uppvaktat drottningen med en supplik.1 Man måste taga för
givet, att de verkligen varit ute å alla sina hemmakollegers vägnar
och blivit utsända såsom deras ombud även för denna yttersta
åtgärd. Men i så fall har man att betrakta 1646 års händelser under
samma synvinkel som 1645 års vad angår hänvändelserna till den
svenska regeringen, och någon principiell skillnad dem emellan
förefinnes icke. Det ligger tydligen tvärtom så till, att dessa senare
petita äro att anse som en fortsättning på de tidigare, och avsikten
har varit att utverka än flera fördelar. Man kan väl gissa, att det
gått till så, att när ombud ändå skulle sändas till synodalmötet i
Uppsala, man har enats — eventuellt vid ett sammanträffande under
prostens ledning2 — om att framföra vissa angelägna önskemål först
för mötet och sedan också för Kungl. Maj:t. I vilket fall som helst
har en kunglig resolution på jämtlandsprästernas anhållan blivit
avgiven den 1 juli 1646. Dess besvärspunkter voro följande:
»1) Att dem må effterlåtit warda fåå niuta Quicktijonden, och Tijende
Penningen af alle slagz wahrer 2) Att deres Sochnebönder påläggias
motte att holla 7 huus i Prästegårderne 3) Att Prästerskapet må hafua
Loff att holla Wijn och Oblater till Sacramentens Wthdeelning vför den
sedhwanlige Kyrcke korns tijonde. Och 4) Att Klockarnes Löön motte
blifua nogot förökat.»
Men höga vederbörande resolverar nekande, eftersom »dee äre af
någon consideration, och sådant wnder det danska Regementet icke
hafuer warit sedhwaanligit». Dessutom synes risk föreligga, heter
det vidare, att ett bifall till kraven skulle
kyrkoherdarna i Hammerdal och Rödön varit Jämtlands ombud. Kardelis
misstag påtalat av Forsberg, Några anteckningar om 1600-talets Jämtland.
Jämten 1938, ss. 131 och 134 not. 8.
1 Denna föreligger ej i original men finns kvar såsom ett konceptblad
eller hellre en promemoria, uppställd i punkter. Den överensstämmer dock
såväl med petitionen på synodalmötet i Uppsala som med den senare kungliga
resolutionen (Prästersk. besvär, Härnösands stift, RA).
2 Ett tänkbart stöd för ett dylikt antagande skulle en anteckning i Uppsala
domkapitels protokoll från juni 1646 (utan fixt datum) kunna utgöra: »Nembdes
och att Någhre Prester tarfwas til Jempteland, effter som derwarande
Prae-positus, Dn Olavus Petri Draco, in actis visitationis classica der om förmhäler.»
Häaför sig denna Visitation till första halvåret under svensk regim, vilket i
och för sig är ganska plausibelt, kan den diskussion, som blivit postulerad,
mycket väl ha timat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
