Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Undersökningar - Nils Beltzén, Den kyrkliga försvenskningen av Jämtland-Härjedalen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i8o
nils beltzén
»draga medh sigh någon novitet, och läggia Allmogen i Jemptlandh
nogot owaanligit beswär på, förr ähn sådanne saker, som
Kyrkiowäsen-det enkannerligen angåår, är Communicerade medh Erchiebispen i
Rijket, och honom kan gifuas tillfälle att holla en Visitation i
Jemptlandh».1
Frågan ställes på framtiden, men tills ett avgörande kan ske, skall
allt få förbliva enligt beslutet av den 24 dec. 1645.
Denna drottning Christinas andra resolution till Jämtlands
präster är helt följdriktig i förhållande till den första: det nyförvärvade
landskapets innevånare ha fått behålla sina gamla privilegier, men då
vill man heller icke vidtaga några väsentliga förändringar i dem,
förrän en fullständig översyn genom överordnade kyrkliga
myndigheters försorg kommit till stånd. Denna ståndpunkt vidhålles även
följande år, då det jämtländska prästerskapet i samband med den
då avhållna riksdagen, till vilken det blivit kallat2, säkerligen genom
sin riksdagsman Oluf Bertilsson (Bartholini) från Offerdal3, inlämnade
ej längre bevarade postulater och besvär, varpå resolution avgavs
den 31 mars 16474. Detta tillstånd måste dock betecknas
såsom märkligt och i själva verket föga ändamålsenligt. Efterhand
verkställdes nödvändigtvis en ackomodation till svenska
förhållanden, beträffande vilken i synnerhet den förste superintendenten i
Härnösand, Petrus Steuchius, inlagt obestridliga förtjänster, men i
trots av denna så småningom skeende nyorientering åberopades under
lång tid framåt drottning Christinas stora resolution såsom ett
landskapets privilegiebrev.
Huru har nu det gamla huvudsakligen dansk-norska prästerskapet
under de första åren efter inlemmandet med Sverige förhållit sig till
den nya tingens ordning, som de av övermäktiga krafter tvingats in
under? Källorna avge härom, såsom helt naturligt är, ytterst
sparsamma vittnesbörd, men några finnas likväl, och de äro måhända
1 Offerdals kyrkoarkiv, I: 2, ÖLA. Avskrift av Kardell, a. st. med samma
svagheter som förut påtalats.
2 Riksdagskallelsen var inte ett privilegium för alla de erövrade
provinserna. Halland intog ännu så länge en särställning (SRP 4 nov. 1646, XI,
s. 499 f.). Däremot deltog det jämtländska prästerskapet ej i ärkebiskopsvalet
1646. Då order därom utgick 21 dec. 1646 (RR d. d., RA), nämndes ej alls
något om Jämtland-Härjedalen.
3 Bidrag till Sv. Kyrkans och Riksdagarnes Historia–-, utg. av Bexell
m. fi., s. 108.
4 Offerdals kyrkoarkiv, I: 2, ÜLA. Avskrift av Kardell, a. st.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
